”Det är en oundviklig del av det här jobbet”- En kvalitativ undersökning om hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning

Detta är en Kandidat-uppsats från Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Målet med uppsatsen var att undersöka hur barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun hanterar psykisk påfrestning i sitt arbete. De frågeställningar som låg till grund för arbetet var, ’Vad anser barn- och ungdomssocialsekreterare vara psykiskt påfrestande i sitt arbete?’ och ’Vilka personliga strategier använder barn- och ungdomssocialsekreterare i Uppsala kommun för att hantera psykisk påfrestning?’. Metoden som användes var en kvalitativ undersökning baserad på fem stycken intervjuer. Resultaten från intervjuerna delades in i två stycken olika frågeområden: 1.  Vad anser barn-och ungdomssocialsekreterarna vara psykiskt påfrestande? samt 2. Vilka strategier använder barn-och ungdomssocialsekreterarna för att hantera psykisk påfrestning? Det första frågeområdet analyserades utifrån en konventionell innehållsanalys medan uppsatsen andra frågeområde analyserades utifrån en ”directed content analysis”. Den teori som låg till grund för uppsatsen var Richard Lazarus och Susan Folkmans copingteori (1984). Resultaten av studien visade att barn- och ungdomssocialsekreterare upplever psykiska påfrestningar i sitt arbete. Påfrestningarna bestod till stor del av en stor arbetsbörda. Andra faktorer som var påfrestande för dem var tunga ärenden, hög personalomsättning, att vara ny på arbetsplatsen, andra personers felaktiga syn på socialtjänsten, inte veta om ens arbete gör någon skillnad samt att arbetet följde med en hem. De personliga strategier som barn- och ungdomssocialsekreterarna i Uppsala kommun använde sig av var både problemfokuserade och känslofokuserade. Vanliga problemfokuserade copingstrategier var bland annat att strukturera sin arbetsdag, prioritera i ärenden, ligga i fas med dokumentationen och att ha en fritidssysselsättning. De känslofokuserade copingstrategierna som användes var framförallt att söka socialt stöd från kollegor men även att koppla bort tankar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)