Regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön : en kvalitativ intervjustudie kring mjölkföretagande

Sammanfattning: Antalet mjölkföretagare har under många decennier minskat i Sverige. Företagen har blivit färre men med ett större besättningsgenomsnitt. I takt med att mjölkproduktionen varit med om en snabb teknikutveckling, storleksrationaliseringen och inträdet i EU har lagkraven blivit allt mer centraliserade. Färska studier visar att lagkraven på företag med djurproduktion har ökat med 120% mellan 1996 och 2016 och inte mindre än 450 nya regler för företag med nötkreatur. Torkåret 2018 kan till viss del ses som startskottet för öppnandet av dialogen kring psykisk ohälsa i lantbrukssektorn. Även om det finns många faktorerna som påverkar hur yrkesverksamma lantbrukare mår har vi i denna studie valt att undersöka förhållandet mellan regelverk och psykosocial arbetsmiljö. Tidigare undersökningar har visat att den ökande mängden regleringar och kontroller medför ett stresspåslag för djurproducenter. Studien som redovisas i detta arbete handlar om regelverkets påverkan på den psykosociala arbetsmiljön och huruvida den psykosociala arbetsmiljön påverkar hur man ser på utvecklingen av sitt företag. Studien utförs med hjälp av kvalitativa intervjuer men tar avstamp i en litteraturstudie som beskriver det svenska mjölkföretagare idag har att förhålla sig till avseende regler och regelverk samt en bakgrund för den utvecklingen som skett de senaste 20 åren. De elva företag som medverkar i studien har alla en besättning på över 100 kor och en större investering har gjorts i företaget de senaste tio åren. Företagen är geografiskt utspridda över flera län. Många respondenter ställer sig positiva till regelverket även om majoriteten ser anledning att problematisera hur regler tillämpas, mängden regler och vem som bär ansvar för konsekvenserna. Av studien framkommer också att samtliga av respondenter någon gång känt stress i varierande omfattning vid hantering av regler eller under en kontroll. Sammanfattningsvis är de företag som anser att regelverket påverkar framtidsplanerna en minoritet. Många ser regelverket som något man måste förhålla sig till och de som känner sig begränsade visar sig i studien vara de företag som har en ensam individ i ledande position, vilket kan kopplas ihop med modellen om kontroll, krav och stöd som presenteras i teoridelen. Flera respondenter lyfter vikten av en gemensam målsättning för hela branschen där bransch och myndigheter måste jobba mer samlat. Det önskvärda samarbetet inom branschen ses också som en förutsättning för att minska stigmat kring psykisk ohälsa och skapa bredare nätverk där stöd får en mer central och viktig roll.