Illamående inom ambulanssjukvården : Förekomst i förhållande till kön, ålder, vårdtid i ambulans och mottagande klinik

Detta är en Magister-uppsats från Linnéuniversitetet/Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV); Linnéuniversitetet/Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV)

Sammanfattning: Bakgrund: Att vara illamående påverkar människan negativt och den som upplever illamående känner ofta samtidigt ett lidande. Ett av sjuksköterskans grundläggande arbeten är att lindra lidande och främja hälsa. För att på bästa sätt kunna lindra lidande behöver ambulanssjuksköterskan behärska både sina vårdvetenskapliga och medicinska kunskaper. Illamående inom ambulanssjukvården är ett relativt outforskat område som förtjänar ett större fokus. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga förekomsten av illamående hos patienter inom ambulanssjukvården samt om faktorer som kön, ålder, vårdtid i ambulans och mottagande klinik relaterat till sjukdomstillstånd utgör skillnader i förekomsten av illamående. Metod: Undersökningen genomfördes som en retrospektiv journalgranskning med en kvantitativ ansats där 362 journaler granskades. Även demografisk data och farmakologisk behandling med antiemetika registrerades. Resultatet analyserades och hypotesprövningar genomfördes med chitvåtest. Resultat: Studien visade att 17,1% av patienterna var illamående, 17,4% var inte illamående och dokumentation om illamående saknades i 65,5% av journalerna. Patienter som led av kirurgiska tillstånd upplevde mer illamående jämfört med patienter med ortopediska eller medicinska tillstånd, p = 0,0303. En tendens till mer illamående hos kvinnor än män kunde tydas, liksom hos yngre jämfört med äldre. Det fanns även en trend till att illamåendet ökade vid längre vårdtider i ambulansen. Totalt 40,3% av patienterna som upplevde illamående behandlades med antiemetika. Slutsats: Studien visade att både dokumentation om illamående i ambulansjournaler och behandling av illamående var otillräcklig. Det fanns ett samband mellan mottagande klinik och frekvensen av illamående, där patienter med kirurgiska tillstånd upplevde mest illamående. Vidare forskning om avsaknad av dokumentation av illamående och vilka faktorer som påverkar förekomsten av illamående skulle kunna leda till en utveckling av behandlingsriktlinjer och beslutstöd inom ambulanssjukvården. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)