Kanonrepresentation : En granskning av västerländsk litteraturkanon

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Jönköping/Högskolan för lärande och kommunikation; Högskolan i Jönköping/Högskolan för lärande och kommunikation

Sammanfattning:

Den västerländska kanon har varit ett omdiskuterat begrepp ända sedan dess intåg i litteraturvetenskapliga kretsar - en debatt som pågår ännu idag. Debatten har främst kommit att handla om kanons legitimitet i förhållande till dess representation, då den sedan uppkomsten främst har representerats av litteratur skriven av västerländska män. År 2004 uppmärksammades debatten i Norden, vilket resulterade i att Danmark fick en etablerad kulturkanon, som syftar till att representera det danska kulturarvet. Detta inspirerade till en liknande debatt i Sverige, där folkpartisten Cecilia Wikström lade fram ett förslag på en liknande svensk kulturkanon för att därmed stärka det svenska kulturarvet. Detta förslag möttes av kritik från olika håll, vilket vi undersöker i denna uppsats för att ge en bild av kanons många aspekter.

Uppsatsen är uppdelad i två delar: en makroanalys och en mikroanalys. Makroanalysen undersöker forskning kring kanonteorier, kanondefinitioner, kanoniska egenskaper och kanonrepresentation, för att kunna erhålla en tolkning och vidare en förståelse för vad som utgör kanon. Mikroanalysen är en undersökning som utmärker och legitimerar en romans plats i kanon, utifrån resultaten i studiens första del. Litteraturobjektet är Gustave Flauberts Madame Bovary från 1857, då den förekommer på flera kanonlistor, och är både hyllad och kritiserad. Litteraturen vi granskar består av etablerad litteratur som är representerad i kanon i egenskap av en manlig västerländsk författare, för att undersöka i vilken mån de kanoniska egenskaperna går att utröna i verket, och med detta motivera dess plats i kanon.

Makroanalysen visar att kanon fortfarande till största del är representerad av västerländska män. Detta, visar forskningen, beror på traditionella urvalsprocesser som inte alltid följer samhällets utveckling mot jämlikhet och mångfald. Likväl har det uppstått en del alternativa listor och forskning som bidrar till att de försummade författarskapen representeras i kanon. Mikroanalysen visar korrelationen med resultaten i makroanalysen. Madame Bovary besitter de kanoniska egenskaper som eftersträvas i kanon genom stil och särart, tradition, värderingar, kulturarv samt står emot tidens tand. Resultaten av studien visar att det inte alltid handlar om de kanoniska egenskaperna per se, utan att det snarare är vad ett litterärt verk representerar i relation till det litterära fältet, eller den kanoniska diskursen, som avgör vad som anses vara kanoniskt eller ej. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)