Genflödet från genetiskt modifierade grödor till vilda populationer

Detta är en Kandidat-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för biologisk grundutbildning

Författare: Isaias Afewerki; [2014]

Nyckelord: ;

Sammanfattning:

Tillämpningen av genetiskt modifierade (GM) grödor har varit utbredd över hela världen och har ökat markant sedan den första GM-grödan blev tillgänglig för kommersiellt bruk 1996. Sedan starten har det tillkommit mycket forskning kring risken för spridning av transgener från grödor till vilda populationer. För att en transgen ska kunna etableras i en vild population så måste tidiga generationer av hybrider överleva för att kunna återkorsas upprepade gånger med den vilda arten, det gör att det genetiska materialet från grödan succesivt reduceras i varje generation tills det att transgenen är det enda DNA från grödan kvar hos avkomman. För att denna process ska vara stabil krävs det en stark selektion för transgenen. Det här sättet för en gen att etableras i en population kallas för introgression och tros ha spelat en stor roll i växternas evolution. Hos vete så har man observerat introgression i ett tidigt skede med det besläktade ogräset bockvete där man även observerade en ökande fertilitet i efterföljande generationer. Hos odlad majs har man lyckats visa att majs kunnat anpassa sig till kallare klimat i nya habitat genom introgression från inhemska besläktade arter. Tecken på hybridisering och introgression har observerats hos flera grödor där selektionen har visat sig vara en av de viktigaste faktorerna för en nyintroducerad transgens fortlevnad inom en population. Migration mellan två populationer av besläktade arter, i form av pollen och fröspridning, påverkar kraftigt utsträckningen av hybridisering medan migration mellan subpopulationer inom en metapopulation påverkar effektiviteten av introgression. Om en transgen ger en förhöjd fitness till en sådan grad att hybrider framgångsrikt kan konkurrera med andra individer och reproducera sig så leder det till en spridning av genen. Trangenens interaktion med miljön påverkar också plantans fitness. En gen för insektresistens kommer att ge en ökad fitness när insektspopulationerna är stora, om insektspopulationen reduceras kraftigt så kommer genen stå för en onödig kostnad och utsättas för en negativ selektion. Den selektion som råder på åkern är anpassad för att möta våra behov av hög kvalitativ produktion av livsmedel och råvaror medan den naturliga selektionen väljer de individer som är bäst anpassade att överleva i den miljön. Sannolikheten för fixering av en transgen, skapad för att möta våra behov, in en vild population är låg, men den risken kräver ändå en noggrann utvärdering där man ser till de olika faktorerna i varje enskilt fall. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)