Provokativa åtgärder och den enskildes rättsskydd

Sammanfattning: I artikel 6 av EKMR fastställs rätten till en rättvis rättegång. Denna rättighet hotas när polis eller annan brottsutredande myndighet vidtar så kallade provokativa åtgärder. EKMR inkorporerades i svensk rätt genom en bestämmelse i regeringsformen (1974:152). Här uttrycks att svensk lag inte får meddelas i strid mot EKMR. Provokativa åtgärder hanteras i dagsläget inte uttryckligen i svensk lagstiftning. Icke desto mindre hanteras frågor gällande åtgärdernas vidtagande av svenska domstolar. Detta arbete ämnar utreda om svensk nationell rätt lever upp till de krav som EKMR ställer. En viktig fråga för svensk nationell rätt gällande provokativa åtgärder är terminologin. Inom svensk rätt är denna oklar vilket ytterligare bidrar till svårigheterna att överblicka den svensk nationella regleringen i relation till en praxis som fastställts av Europadomstolen gällande provokation. Europadomstolen har uttalat att provokativa åtgärder som leder till att någon begår ett brott som denna under andra omständigheter inte skulle ha begått medför en kränkning av rätten till en rättvis rättegång. Huruvida ett sådant brott har begåtts kan fastställas utifrån en granskning av vilka omständigheter som ledde fram till att åtgärden vidtogs. I svensk nationell rätt saknas en lagreglering av provokativa åtgärder. Det finns däremot praxis samt förarbeten och doktrin som har behandlat frågan och utifrån dessa går det att skapa en bild utav hur provokativa åtgärder hanteras i svensk nationell rätt. Det finns även lagstiftning gällande hur poliser får agera i sitt brottsutredande arbete. När det brott som skett till följd av en provokativ åtgärd sedan ska hanteras av rättsväsendet gäller generell straffprocessuell lagstiftning. I en jämförelse av EKMR och svensk nationell rätt kan konstateras att provokativa åtgärder i svensk nationell rätt hanteras på ett sätt som torde vara förenligt med Europadomstolens praxis. Frågan kvarstår dock vilket som verkligen är det i svensk nationell rätt minst ingripande sättet att hantera provokation under och efter brottsutredningen.