Lufttäta klimatskal i prefabricerade betongstommar och pelar- balksystem med lätta utfackningsväggar

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på grundnivå från Umeå universitet/Institutionen för tillämpad fysik och elektronik

Författare: Anna Stenberg; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Sveriges periodvis mycket kalla klimat kräver att en byggnad är utrustad med ett tillräckligt värmeisolerande klimatskal för att vi ska kunna hålla energianvändningen nere, dvs hushålla med den tillförda energin. Enligt Energiprestandadirektivet ska alla nya byggnader som byggs inom EU efter år 2020 vara nära- nollenergibyggnader. Även om begreppet ännu inte definierats till fullo så kan man sammanfattningsvis säga att det är Boverket som preciserar kraven på energihushållning och värmeisolering. Det ställs dock inga specifika krav på mätbara värden gällande lufttätheten. Det är numera upp till byggherren att ställa krav och dessa formuleras i programarbetet. Vid nyproduktion ägnas det inre lufttäta skiktet mycket tid och uppmärksamhet. Ofta finns det standardlösningar men vissa detaljer är mer arbetskrävande att lösa och en av dessa är bjälklagsanslutningar. Samförstånd verkar dock råda vad gäller befintlig forskning på klimatskal med tunga ytterväggar så som sandwichelement. Denna typ av konstruktion har mycket goda förutsättningar att ge en beständigt låg transmissionsförlust samt god lufttäthet i det långa loppet. Historiskt sett har fogarna varit den svaga punkten. Syftet med denna studie är att undersöka förutsättningarna för en standardlösning i anslutningen mellan stål och HD/F mot lätt utfackningsvägg med målsättning att denna typ av konstruktionsdetalj ska bli tätare. En undersökning kommer även göras för att få bättre kännedom om problem med lufttäthet och diffusionstäthet i klimatskalet, dels i prefabricerade betongstommar samt dels i pelar-balksystem med lätt utfackningsvägg, för att få en bättre förståelse för om detta kan härledas till olika skeden i byggprocessen. Erfarenheter från olika yrkesgrupper samlades in och utvärderades mot den befintliga teorin. Totalt 26 företag intervjuades antingen ansikte mot ansikte eller via e-post och telefon. Studien visar att det än idag uppstår problem i fogarna mellan betongelement. De intervjuade vittnar om fogar som spricker, är bristfälligt utförda, är svåra att komma åt samt att foggjutningen misslyckas eller glöms bort. Så även om förutsättningarna finns för att klimatskal med tunga ytterväggar ska kunna hålla en beständigt låg transmissionsförlust och god lufttäthet så finns det fog för vidare studier inom detta område. Bland de förslag som givits av de intervjuade till en standardlösning framstår ett förslag mer intressant än de andra och det är att förse stålbalkarnas flänsar med bitumenband innan betongbjälklagen sätts på plats. Hur väl detta förslag fungerar i praktiken återstår dock ännu att se. Det finns gott om idéer från de intervjuade på hur plastfolien bäst bör monteras för att uppnå maximal lufttäthet men det måste i grund och botten finnas en balans mellan hur otillräcklig informationen får vara på en ritning och hur mycket projektörer och konstruktörer bör kunna förvänta sig att hantverkare ska lösa på plats. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)