DET OKROSSBARA GLASTAKET I SVENSK POLITIK? En kvalitativ studie om porträtteringen av svenska kvinnliga partiledare i media i samband med deras avgång

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för journalistik, medier och kommunikation

Sammanfattning: Uppsats/Examensarbete: 15 hpProgram och/eller kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapNivå: GrundnivåTermin/år: HT 2017Handledare: Nicklas HåkanssonKursansvarig: Malin SveningssonSidantal: 46Antal ord: 15 985Nyckelord:Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska kvinnliga partiledare harporträtterats i svensk media i samband med deras avgångar och undersöka om det skett någon förändring över tid ur ett genusperspektiv.Teori: Medielogik, dagordningsteori, framing, genusteori.Metod: Kvalitativ textanalys (ECA-modellen)Material: 113 tidningsartiklar från Aftonbladet och Svenska Dagbladet.Resultat: Resultatet visade på en könstereotypisk porträttering av kvinnliga partiledare i svensk media i samband med deras avgångar. Vår studie stödjer flera genusteoretiska antaganden som legat till grund för undersökningen. De trepartiledare som analyserats, Gudrun Schyman, Mona Sahlin och Anna Kinberg Batra har till stor del porträtterats negativt i samband med sina avgångar. De framställs samtliga med ett flertal negativa ledarskapsegenskaper, så som ickepolitiskt trovärdiga, otillräckliga och inkompetenta i medierapporteringen. Däremot beskriv partiledarna i retroperspektiv mer positivt där de tillskrivs positiva ledaregenskaper och kvalitéer. Studien har även visat på tendenser till enförändring över tid ur ett genusperspektiv där fokus på kön och utseende får mindre utrymme i media än tidigare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)