Sydsvenskans rapportering om hatbrott : En studie av artiklar om hatbrott under 2005 och 2010

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka, belysa och analysera hur tidningen Sydsvenskan skriver omhatbrott, genom att studera alla artiklar som tidningen publicerat under rubriken hatbrott år 2005respektive år 2010. I studien görs jämförelser mellan 2005 och 2010, för att undersöka huruvida detfinns skillnader i rapporteringen över tid. Vidare belyses teoretiska förklaringar, i form avdagordningsteorin, konstruktionism och moralisk panik, för att söka svar på varför Sydsvenskanskriver som de gör. Det är kriminologiskt relevant att undersöka hur det kommer sig attSydsvenskan skriver som de gör för att på så vis få vidare kunskap om förhållandet mellan mediaoch brott. Föreliggande studie förhåller Sydsvenskans rapportering till tidigare forskning ochstatistik. Det finns tidigare forskning som visat att i majoriteten av artiklar som handlar om hatbrottutgörs brottsofferframställningarna av offer för homofoba hatbrott. Dessutom har tidigare forskningvisat att våld är den vanligast förekommande brottstypen i medias hatbrottsrapportering.Frågeställningarna lyder: Hur stor del av artiklarna utgörs av nyhetsartiklar, reportage respektive politisk debatt? Hur stor del av rapporteringen utgörs av hatbrott mot HBT-personer, eller organisationeroch personer med anknytning till HBT-rörelsen? Hur stor del av rapporteringen utgörs av hatbrott riktade mot personer på grund avbrottsoffrets hudfärg, nationalitet och etnisk bakgrund eller religiös tro? Hur ser artiklarnas fördelning ut vad gäller brottskategori? Hur och vad skrev Sydsvenskan om hatbrott år 2005 samt år 2010? Hur kan man förklara varför Sydsvenskan skildrar hatbrott som de gör? Den kunskapsteoretiska utgångspunkten är konstruktionistisk. Teorin om definitionen avsituationen, dagordningsteorin och moralpanik används för att tolka resultaten. Kvantitativ ochkvalitativ innehållsanalys används som komplement till varandra. Den kvantitativa analysen visadeatt den största delen 2005 utgjordes av artiklar med HBT-fobisk motivanknytning, vilketöverensstämmer med tidigare forskning. 2010 hade majoriteten av artiklarna i stället antireligiös(antisemitisk) motivanknytning. 2005 var det hets mot folkgrupp som dominerade rapporteringenvad gäller brottskategori. Analysen av artiklarna 2010 visar att våld är den vanligaste brottstypensom media rapporterar om. I den kvalitativa innehållsanalysen för 2005 skapade jag följande temanHBT-fobi i fokus, Hatbrottsklimatet – individuellt och strukturellt samt Skillnader i skildringar avgärningspersoner. De teman jag skapat för 2010 är Behovet av speciella insatser mot hatbrott samtIlmar Reepalu och antisemitismen i Malmö.