"Butik upphör - ledig lokal!" : En studie om butiksdöden som handlingsutrymme för att skapa en mer demokratisk stadskärna

Detta är en Master-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering; Blekinge Tekniska Högskola/Institutionen för fysisk planering

Sammanfattning: Det här arbetet syftar till att belysa butiksdöden och det pågående detaljhandelsskiftet som handlingsutrymme att närma sig en mer rättvis fördelning av stadskärnans rum. I arbetet problematiseras rådande strukturer kring att stadskärnans innehåll fokuserar på konsumtion. Utifrån studiens teoretiska perspektiv avser studien att se detaljhandelsskiftet som ett potentiellt tillfälle att utmana dessa strukturer. Genom att upplåta några av stadskärnans vakanta bottenvåningslokaler till icke-kommersiella verksamheter vill vi peka på att det finns en möjlighet att inkludera fler i stadskärnan, vilket medför en något mer rättvis fördelning av stadskärnans rum. Studien fokuseras till att belysa relationen mellan planerare och andra stadsutvecklingsaktörer och deras respektive handlingsutrymme att motverka vakanta bottenvåningslokaler för utvecklingen av en levande stadskärna. I studien används konstruktivistisk grundad teori för att koda och analysera olika stadsutvecklingsaktörers verklighetsbilder och beskrivningar, vilket använts för att producera empirinära förklaringar kring användningen av stadskärnans bottenvåningslokaler och stadsutvecklingsaktörers handlingsutrymme. Utifrån Kristianstads stadskärna som forskningsobjekt har en teoretisk modell konstruerats som visuellt kan förklara dessa verklighetsbilder och beskrivningar i relation till studiens teoretiska perspektiv. Detta sker i avsikt att kritiskt diskutera bottenvåningslokalernas roll i staden och hur de kan användas för att stärka stadskärnan som demokratiskt rum. När det gäller bottenvåningslokalernas användning påvisar studien att fastighetsägarna innehar det största och mest direkta handlingsutrymmet. Dock understryker studien att planerare och andra stadsutvecklingsaktörer har möjlighet att påverka utvecklingen och användningen genom samverkan. Den teoretiska modellen påvisar en kommersiell låsning som begränsar stadsutvecklingsaktörers handlingsutrymme. Utöver att begränsa användningen av stadskärnans bottenvåningslokaler kan denna låsning hävdas begränsa vilka stadsutvecklingsaktörer som samverkar i frågor om stadskärnans utveckling. Genom en breddad samverkan mellan stadsutvecklingsaktörer, där planeraren kan ta en mer aktiv roll, kan en variation av användningar lyftas vilket kan bidra till en mer rumsligt rättvis fördelning i stadskärnan.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)