Erfarenheter av basala hygienrutiner i primärvården : - en empirisk studie

Sammanfattning: Bakgrund: I Basal hygien och vård (SOSFS 2015:10) rekommenderas hur basala hygienrutiner bör efterföljas i hälso- och sjukvården. Brister i hygienrutinerna kan leda till smittspridning med vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens som följd. De vårdrelaterade infektionerna ökar i världen, och genom World Health Organisation (WHO, 2009), Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Regioner, SKR (2014) sker ett förebyggande arbete både på nationell- och internationell nivå för förbättrad handhygien och minskad spridning av antibiotikaresistenta bakterier. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors och distriktssköterskors erfarenheter av följsamheten till basala hygienrutiner i primärvården. Metod: Datainsamlingen genomfördes utifrån en kvalitativ metod med ett asynkroniserat frågeformulär via e-mejl med 17 deltagare. Materialet analyserades utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Deltagarna erfor att följsamheten till basala hygienrutiner i primärvården var ofullständig, och uppfattningen var att basala hygienrutiner var en mindre prioriterad fråga i primärvården jämfört med slutenvården. Deltagarna beskrev varierande attityder till följsamheten, både på individuell- och organisatorisk nivå. Genom bristande samsyn uteblev förbättringsarbete, då strävan mot ett gemensamt mål saknades. Slutsats: Trots kunskap och förutsättningar för upprätthållande av goda hygienrutiner ansåg sjuksköterskorna att det fanns brister i följsamheten inom primärvården. Basala hygienrutiner är ett högaktuellt ämne där framarbetade internationella- och nationella arbetsmodeller inte upplevdes vara implementerade