Krigsjournalistik - Att rapportera från det bortglömda kriget i Afghanistan

Sammanfattning: Förändringar i medieteknologin har möjliggjort att många krig och konflikter idag är mediebevakade och det är ofta händelser i krig går genom journalistiken ut till medborgare. Detta medför en problematik. Konkurrensen mellan medierna har hårdnat och många redaktioners ekonomi tillåter inte längre att ha utsända reportrar på plats. Sveriges involvering i Afghanistan är omfattande med militär och bistånd, samtidigt uppger 70 procent av svenska befolkningen att de har väldigt lite kunskap om de svenska soldaternas arbete. På grund av att krigföringen och dess teknologi också har förändrats, har därmed krigsjournalistens arbete försvårats. Genom kvalitativa intervjuer har syftet för studien varit att undersöka journalisters egen syn på arbetsvillkoren inför rapporteringen om Afghanistan. Detta för att få en bättre inblick i problematiken som svenska journalister ställs inför i rapportering från krig. Studien grundar sig i teorier om objektivitetsideal, etiska problem, mediernas makt i krig och reporterns strukturella villkor på olika nivåer. Detta för att bättre kunna visualisera problematiken för en krigsrapporterande journalists arbetsvillkor ute på fältet. Det kan det konstateras att det finns många komplicerade faktorer som påverkar journalistens möjlighet till en balanserad rapportering i Afghanistan. De olika aspekterna påverkar journalisterna på olika nivåer i deras arbete och de flesta är mer eller mindre överlappande. Resultat och slutsats visar på att praktiska omständigheter och sociala relationer till stor del påverkar arbetsvillkoren för journalisten på plats i Afghanistan. Säkerheten och etiken: pengarna och människorna ute på fältet, är av stor betydelse. I den bredare kontexten verkar mycket av problematiken dessutom ligga på redaktörs-, redaktionsnivå, som därmed kan spela en avgörande roll för att den balanserade, sanningsenliga rapporteringen av ett skeende.