Verklighetschocken - Utbrändhet

Sammanfattning: ”VERKLIGHETSCHOCKEN”EN KVALITATIV STUDIE OM UTBRÄNDHET OCH DESS PÅVERKAN PÅ ARBETSPLATSENISRAA AHMADAJIN YASSINAhmad I & Yassin A. ”Verklighetschocken”. En kvalitativ studie om utbrändhet och dess påverkan på arbetsplatsen. Examensarbete i Socialt arbete 15 hp. Malmö Högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2016.Socialsekreterare är bland yrkesgrupperna som främst drabbas av utbrändhet. Fenomenet har blivit allt vanligare de senaste decennierna. Detta väckte därför intresset för att utforska ämnet ytterligare. Syftet med denna studie var att undersöka arbetsrelaterade faktorer som bidrar till utbrändhet och hur det påverkar arbetsplatsen utifrån socialsekreterares perspektiv. För att besvara studiens syfte utfördes sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare på socialtjänster inom Malmö Stad. Resultatet visade att det finns ett komplext samspel av bidragande faktorer på tre nivåer. Den första är på en individuell plan där faktorn ålder och ambitionsnivå spelar roll i förhållande till fenomenet. Problemet som uppmärksammades var att under utbildningen bildar studenter förväntningar som kolliderar med verkligheten när de möter arbetslivet. Detta sker speciellt när arbetsplatsen har dåliga förhållanden. Därigenom landar vi på organisationsnivån där intervjupersonerna upplevde höga krav, låg kontroll och brist på socialt stöd. Dåliga förhållanden innebär främst bristande stöd från chef, dålig psykosocial arbetsmiljö och hög arbetsbelastning. Dessa organisatoriska faktorer blir ohälsosamma och bidrar till utbrändhet. Tredje nivån är könaspekten där dubbelarbete och könssegregering innebär sämre arbetsförhållanden och högre arbetsbelastning för kvinnor. Resultatet visade även att arbetsplatsen påverkas när socialsekreterare drabbas av utbrändhet eftersom att det sprider oro till kollegor vilket som skapar en ond cirkel. När socialsekreterare drabbas av utbrändhet och sjukskrivs måste kollegor täcka kvarblivna arbetsinsatserna vilket som ökar arbetsbelastningen på dem. Utöver detta upplevde socialsekreterare andra negativa påverkningar när medarbetare drabbas av utbrändhet så som sämre kvalitet på utfört arbetet, lidande klient och ekonomiska följder. Vi anser att det är av särskild betydelse att öka medvetenheten om fenomenet då det finns en risk för oss eller kommande studenter att stöta på problematiken i framtida yrket och arbetsplatsen.Nyckelord: Arbetsplats, höga krav, socialsekreterare, systemteori, utbrändhet.