En studie om marknadsnoterade fotbollsklubbar : Balansgången mellan finansiell lönsamhet och sportslig framgång

Detta är en Kandidat-uppsats från Södertörns högskola/Företagsekonomi; Södertörns högskola/Företagsekonomi

Författare: Emil Nordh; Marcus Holmberg; [2018]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: År 1983 genomfördes den första marknadsnoteringen av en fotbollsklubb. Sedan dess har flera klubbar marknadsnoterats och även avnoterats. År 2018 finns det 23 marknadsnoterade fotbollsklubbar i Europa. Traditionella aktiebolag har fokus på lönsamhet genom att generera vinster samtidigt som ideella fotbollsföreningar strävar efter sportslig framgång. När fotbollsklubbar bolagiseras kan därför en intressekonflikt uppstå kring klubbarnas huvudsakliga motiv. Sportslig framgång eller finansiell lönsamhet? Syftet med uppsatsen är att undersöka utvecklingen av de sportsliga och finansiella resultaten för de marknadsnoterade klubbarna. Hur klubbarna agerar är intressant ur ett investeringsperspektiv kopplat mot avkastningen, utefter vilket fokus klubben har, finansiell eller sportslig avkastning. Det finns ett fåtal studier inom ämnet från framför allt 2000-talet med tvetydiga svar. Införandet av UEFA FFP 2009 har dessutom ställt hårdare krav på klubbarnas ekonomi. Uppsatsen har utgått ifrån en kvantitativ metod genom sekundärdata i form av aktiekurser, nyckeltal, tabellplaceringar och årsredovisningar. Urvalet för den kvantitativa metoden har varit samtliga fotbollsklubbar som idag är marknadsnoterade i Europa. Det empiriska resultatet för räntabilitetsmåtten, rörelsemarginalen och skuldsättningsgraden visar en hög volatilitet vilket indikerar en hög risk ur ett investeringsperspektiv. Den abnormala avkastningen på kort och lång sikt var negativ för branschen. Den generella avkastningen som fotbollsbranschen ger motiverar inte den höga risk som en investering i en fotbollsklubb innebär. Inom fotbollsbranschen går det att utläsa två finansiella trender under tidsperioden 2008-2017. En negativ trend är under de första åren påtaglig och kan sannolikt förklaras av finanskrisen. Denna negativa trend har följts av en ekonomisk återhämtning vilket kan bero på att klubbarna fokuserat på en stabilare ekonomi, sannolikt påverkat av införandet av FFP. Den finansiella och sportsliga utvecklingen visar att Manchester United är det tydligaste exemplet på profit-maximization samtidigt som klubbarna från Portugal och Turkiet agerar som win-maximizers. För fotbollsbranschen i sin helhet, kan ett skifte ses mot att klubbarna i större utsträckning än tidigare agerar med profit-maximization som motiv.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)