Järnbruk och skog under 1000 år : vegetationshistorien kring sjön Kalven i Norbergs bergslag

Detta är en L3-uppsats från SLU/Dept. of Forest Ecology and Management

Författare: Anna Berg; [2004]

Nyckelord: vegetationshistoria; järnbruk; Bergslagen; Norberg;

Sammanfattning: Norberg ingår i Bergslagen som länge stod för den övervägande delen av Sveriges exportinkomster tack vare den omfattande produktionen och exporten av främst järn men också koppar och silver. Norberg tillhör järnbergslagen och här började malmbrytningen tidigt. Bergsbrukets påverkan på naturmiljön har inte studerats så ingående men historiska källor ger vissa glimtar om läget. Dessa källor är dock av olika orsaker inte alltid helt tillförlitliga och de sträcker sig oftast inte längre tillbaka än till 1600-talet, varför de behöver kompletteras med material från andra typer av källor för att skapa en bättre helhetsbild. I denna studie har en pollen- och kolpartikelanalys av sjön Kalvens sediment, i Norberg Västmanland, utförts för att studera vegetationsutvecklingen i området kring sjön där både gruvor, hyttor och hammare har legat. Sedimentet i sjön är varvigt vilket har gjort att man med stor precision kunnat datera olika förändringar. Syftet har varit att studera vegetationens utveckling i relation till områdets bergsbrukshistoria. Följande frågor har behandlats: När började man med järnbruk i området? Har järnbruket påverkat naturmiljön? På vilket sätt i sådana fall? Har trädbrist under någon tid varit en begränsande faktor för järnproduktionen? När började man bruka jorden i området? Vilken betydelse har jordbruket haft? Har den senmedeltida agrarkrisen drabbat området? Vad säger pollenanalysen om alla dessa frågor i jämförelse med historiska källor? Studien tyder på att bergsbruket kan ha pågått i Kalvens närhet från ca 1250 e.Kr. Förmodligen kommer de första spåren från en hytta. Gruvbrytning kan ha skett tidigare utan att ge några spår i pollendiagrammet. Den omfattande åtgången av virke till järnframställningens olika verksamheter har gjort att skogen kring Kalven under 1600-talet blivit kraftigt decimerad. Detta var en av orsakerna, men inte den enda, till att hammarverksamheten i området lades ner på 1690-talet. För att bedriva bergsbruk krävs jordbruk, för att försörja människor och dragdjur. Studien visar att jordbruk kan ha förekommit i trakten redan på 900-talet e.Kr. Jordbruket expanderar sedan i tre omgångar. Först på 1050-talet då man förmodligen brände något område för att förbättra betet, sedan på 1250-talet när framförallt sädesodlingen ökar och på 1600-talet då den mänskliga aktiviteten allmänt tycks expandera vid Kalven. Några tydliga tecken på den senmedeltida agrarkrisen i området finns inte, men möjligen kan krisen ha orsakat en stagnation i utvecklingen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)