Kejsarens nya kläder: En kritisk granskning av fronesisk metod som komplement i forsknings- och arbetslivs-relaterade organisatoriska sammanhang.

Sammanfattning: Denna uppsats argumenterar för att organisationer och arbetsliv sedan 1950-talet präglats av en dikomisering mellan två perspektiv: kognitivism och konstruktivism. Ingetdera av dessa når enligt uppsatsen upp till förväntningarna om en hållbar teori och praktik. Kognitivismen har ett fundament av alltför naiva sanningsanspråk, vilket gör att den kollapsar in i en paradox. Konstruktivismen å andra sidan har inte tillräckligt stor förklaringskraft för att lyckas bistå yrkesverksamma och arbetslivsforskare med kompletta medel. Med anledning av dessa allvarliga problem är uppsatsens syfte att belysa ett inte lika uttömt begrepp på denna arena: fronesisk forskning. I grunden är den en modern och kompletterad tappning av Aristoteles kunskapsfilosofi, där fronesis förenklat uttryckt signifierar praktisk klokhet. Texten ämnar vidare lansera idéer för direkta kopplingar mellan fronesis och HR-verksamhet, en länk vars vingar ännu inte prövats men tycks lova väl. Undersökningen stödjer tesen att det är viktigt att ta hänsyn till mänsklighetens dynamik i organisatoriska sammanhang. Det fronesiska perspektivet kan hjälpa till med det genom att förorda mixed methods, klok avvägning, kontextualitet och ödmjukhet. Att få aktörer på området att våga lita på sitt eget omdöme istället för att tillgripa utförliga reglementen är viktigt för att uppnå kreativitet, expertis och en god moral. Trots att fronesis ingalunda är att betrakta som det fullkomliga svaret implicerar uppsatsen att det ändå kan utgöra en mycket användbar ledstjärna för att ställa de rätta frågorna.