Plattformsekonomi

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt aktörer i ett digitalt ekosystem kan erhålla konkurrensfördelar och nätverkseffekter med hjälp av en plattform. Metod: Studien är en kvalitativ flerfallsstudie med abduktiv ansats. Primärdata samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Dataanalysen genomfördes därefter med hjälp av kontinuerliga jämförelser och selektiv kodning. Teoretiskt perspektiv: Studien utgår från ett teoretiskt ramverk där främst teorin om dynamiska kapabiliteter och förmågorna sense, seize och transform (Teece, 2007) ingår. Vidare ingår även forskning kring hur dynamiska kapabiliteter kan delas i digitala ekosystem (Götz, Hamann, Buck, Oesterle, Eymann & Meckl, 2020). Även resursbaserad teori (Besanko, Dranove, Shanley & Schaefer, 2017) och nätverkseffekter (Hinz, Otter & Skiera, 2020) tas upp i ramverket. Empiri: Studien undersöker hur företag som använder sig av Foodora kan erhålla konkurrensfördelar och nätverkseffekter genom att använda sig av plattformen. De 11 fallföretag som intervjuats i studien är anonyma företag med verksamheter runt om i Sverige. Resultat: Resultatet av studien visar att aktörer som använder sig av plattformen Foodora kan erhålla konkurrensfördelar med hjälp av dynamiska kapabiliteter som delas i det digitala ekosystemet. Vidare visar studien även att aktörer kan erhålla positiva nätverkseffekter genom att vara med i plattformen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)