Sjuksköterskors erfarenheter av och kunskapsbehov om palliativ vård inom akutsjukvårdens slutenvård : en enkätstudie

Sammanfattning: Palliativ vård är en vårdform och filosofi med fokus på livskvalitet och symtomlindring. Konsensus råder att den palliativa vården bör sättas in i så tidigt skede som möjligt för att ge patienter och närstående stöd att orka och förlika sig med situationen. Vilka attityder som finns hos vårdgivare har betydelse för om palliativ vård erbjuds. Tillgång till kompetens, kulturella aspekter och sociala skillnader har stor betydelse för hur vården utformas. Trenden i akutsjukvården är att andra kroniska diagnoser än cancerdiagnoser som länge har varit dominerande, förväntas öka. Detta ställer stora kunskapskrav på hälso- och sjukvårdspersonal. Alla vårdgivare ska kunna ge grundläggande palliativ vård oavsett vårdform och alla individer som är i behov av palliativ vård ska kunna erbjudas den oavsett ålder, diagnos eller bakgrund. Trots detta så visar forskningen på att varken vårdgivare, patienter eller deras närstående vet innebörden med och förutsättningarna för palliativ vård. Sjuksköterskan är ofta den som är närmast patienten och dess närstående och den som ska kunna verka för att organisationen och vården runt patienten fungerar. Genom att öka medvetenheten kring palliativ vård kan patienter och dess närstående ges en förbättrad livskvalitet den sista tiden i livet.   Syftet med denna enkätstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och kunskapsbehov om palliativ vård inom akutsjukvårdens slutenvård.   Metoden som användes var en mixad, en övervägande kvantitativ beskrivande del som analyserats med beskrivande statstik samt en mindre kvalitativ del för de fritextfrågor som enkäten hade som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.   Huvudfynden i studien visade att majoriteten (66 %) av sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården erbjöds till alla som var i behov av den oavsett diagnos och/eller ålder i sin verksamhet. Majoriteten upplevde även att den palliativa vården erbjöds sent (36 %) eller mycket sent i förloppet (42 %). För de allra flesta beskrevs den personliga innebörden med begreppet ”palliativ vård” vara en vård som syftar till att lindra och förbygga såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom och behov hos människor och dess närstående som befinner sig i palliativt skede. Men upplevelsen beskrevs även med att det fanns olikheter och ojämlikheter så som vård i för sent skede, brister i symtomhantering och multiprofessionellt teamarbete samt kommunikation. Majoriteten av informanterna uttryckte även ett stort behov av etisk handledning och fortbildning i palliativ vård för att bättre kunna vårda och stödja patienter och dess närstående i palliativ fas.   Slutsatsen kan hänföras till att medvetenheten om palliativ vård i dess rätta begrepp i enighet med filosofin och värdegrunden börja sakta men säkert få en plats i akutsjukvården och i samhället men att det behövs mer kunskap om den palliativa vården och framför allt mer tid till reflektion och handledning till sjuksköterskor som kan stärka sjuksköterskerollen.