Bedömningsgrunder för offentligt styrda organ

Sammanfattning: Det är lagen om offentlig upphandling som sätter de yttersta ramarna för hur upphandlande myndigheter ska gå tillväga vid inköp av varor, tjänster och byggentreprenader. Som utgångspunkt omfattas både statliga och kommunala myndigheter av bestämmelserna om offentlig upphandling. Desto svårare blir bedömningen när det gäller sådana organ som inte betraktas som myndigheter, men som samtidigt genom finansiering, ägande eller annan form av kontroll är statligt styrda. Ett organ som betraktas som offentligt styrt jämställs med en upphandlande myndighet enligt 2 kap. 19 § LOU och måste således följa det upphandlingsrättsliga regelverket. Det övergripande syftet med detta arbete är att utreda innebörden av begreppet offentligt styrda organ i 2 kap. 12 § LOU. Rekvisiten i bestämmelsen 2 kap. 12 § LOU ger inte tillräcklig ledning för bedömningen, vilket innebär att en genomgång av såväl svensk som EU-rättslig praxis samt doktrin har varit nödvändig för att förstå och klargöra begreppet offentligt styrda organ. Vidare utreds vilken betydelse Högsta förvaltningsdomstolens dom i Akademiska Hus-fallet kan få för den framtida rättstillämpningen av begreppet offentligt styrda organ. Efter en genomgång av såväl EU-rättslig som nationell praxis kan framhållas att bedömningen av vad som utgör ett offentligt styrt organ många gånger framstår som komplex. Svårigheterna med bedömningen kan förklaras med att ett organs upphandlingsrättsliga status är beroende av ett antal olika rekvisit som i sig är svårtydda. Domstolarna har med anledning av detta inte riktigt lyckats klargöra vad som egentligen avses med de avgörande rekvisiten ”tillgodose behov i det allmännas intresse som inte är av industriell eller kommersiell karaktär” på ett rättssäkert sätt. Även om domstolarna inom ramen för prövningarna ska beakta en mängd faktorer vid fastställandet av ett organs upphandlingsrättsliga status, tycks frågan om huruvida det aktuella bolaget bedrivs i konkurrens, har ett huvudsakligt vinstsyfte eller bär den ekonomiska risken i verksamheten, vara det som är avgörande vid bedömningen i samtliga fall.