Revisionsutskott - påverkas revisorns oberoende?

Detta är en C-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Revision har fått en ökad betydelse efter flerabolagsskandaler som har orsakat en stor brist på förtroende för bolagsstyrning ochfinansiell rapportering. Reaktioner till följd av dessa skandaler och krav från deninternationella kapitalmarknaden har lett till implementeringen av Svensk Kod förBolagsstyrning. Syftet med Koden är att bidra till förbättrad styrning av svenska bolagoch därigenom öka förtroendet för svenskt näringsliv.Ett av kraven i Koden är att vissa noterade svenska företag skall införa revisionsutskott.Syftet med dessa utskott är att öka kommunikationen mellan revisorn och styrelsensamt att öka fokus på redovisnings- och revisionsfrågor. Inom utskottensansvarsområde ligger även att fastställa riktlinjer för vilka andra tjänster än revisionsom bolaget får använda sina revisorer till.Syfte: Vi vill med denna uppsats undersöka om revisorns oberoende kommer attpåverkas av revisionsutskotten och i så fall på vilket sätt.Avgränsningar: Respondenter av intresse för denna uppsats har varit revisorer pånågon av de fyra stora revisionsbyråerna samt sakkunniga inom det behandlade ämnet.Kodens effekter för näringslivet i övrigt kommer inte att behandlas, utan endast deavsnitt som berör revisionsutskotten och revisorns oberoende. Oberoendet som utredsär i första hand oberoendet gentemot revisionsutskott och i andra hand oberoendetgentemot företagsledning och styrelse.Metod: Empirin för denna studie baseras på kvalitativ datainsamling genom intervjuermed revisorer och sakkunniga. Koden har varit en viktig källa för att förstårevisionsutskottens kontext och syfte. Tonvikten i denna uppsats ligger på dendeskriptiva undersökningsansatsen även om vissa element kan sägas vara explorativa.Analys och slutsatser: Revisionsutskotten kommer främst att ha en positiv effekt pårevisorns oberoende förutsatt att en praxis för utskotten upparbetas samt attledamöterna i utskotten besitter den kompetens inom redovisning och revision somkrävs. En annan slutsats är att ordet oberoende inte är lämpligt för att definieraförhållandet mellan revisorn och dennes uppdragsgivare då revisorn alltid kommer attvara beroende av lön eller motsvarande och då det är ett uppdragsförhållande.Förslag till fortsatt forskning: Det vore intressant att göra om uppsatsen när Kodenvarit igång ett tag. Vidare vore ett annat ämne att undersöka skillnaderna mellanrevisorer och sakkunniga vad gäller synen på oberoende.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)