Skördarförares och den skogliga variationens betydelse för sortimentsutbyte, längdfördelning och framtida utbytesprognoser

Sammanfattning: Idag fördelningsapteras en stor del av sågtimret för att kunna möta sågverkens önskemål för de olika längd- och diameterklasserna. Trots detta verkar det vara problematiskt för sågverken att få ut de efterfrågade längdfördelningarna. En av orsakerna till detta torde vara att skördarförare i olika utsträckning gör manuella kap, dvs. frångår apteringsdatorns förslag. Denna studie syftar till att kartlägga variationen av manuella kap för ett antal maskinlag inom en av SCAs skogsförvaltningar samt analysera effekt av skoglig variations och förareffektens betydelse för andelen manuella kap. Detta genom att sammanställa produktionsfiler och utföra analyser mellan ett antal olika variabler som kan tänkas ha betydelse, t.ex. fördelningsgrad, vrakandel och nedklassningsandel. Genom intervjuer med maskinförare erhålls bättre förståelse kring förarnas preferenser gällande manuella kap. Analyserna som utförts visar att det finns en stark korrelation mellan andelen manuella kap och fördelningsgrad, dvs. måttet som talar om hur väl entreprenörerna träffar sågverkens önskemål. Studien visar att fördelningsgraden minskar med ökad andel manuella kap. Utförda intervjuer indikerar att krök är den vanligaste anledningen till manuella kap. Utifrån det data som analyserats går det inte att fastställa att de maskinlag som kapar mindre manuellt skulle ha större vrakandel eller nedklassat virke vid inmätningen på Bollsta sågverk.