"Först rättar jag till luggen" : Nioåringars berättelser om sina literacypraktiker

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med denna studie är att ta del av och göra en analys av tio elevers berättelser om sina literacypraktiker. Den teoretiska ingången i studien är ett sociokulturellt perspektiv vilket medför en förståelse av lärande som något som människan gör i samspel med andra i olika sociala, materiella och kulturella kontexter (Säljö, 2014a). Utifrån denna förståelse syftar undersökningen till att närmare undersöka specifika aspekter av goda läsares literacypraktiker, samt hur dessa kan förstås i relation till olika sociala, materiella och kulturella kontexter i barnens liv. Studien är av kvalitativ ansats och utgår från djupintervjuer genomförda med tio elever bedömda att ha en god läsförståelse. Elevernas medverkan baseras på resultat från både muntliga och skriftliga normerade test (Lundberg, 2001; Järpsten & Taube, 2010; Skolverket, 2015). Av det huvudsakliga resultatet framgår att samtliga elever använder sig av både medvetna och omedvetna literacypraktiker. Till de medvetna literacypraktikerna hör att läsa långsamt, läsa om ord och innehållet i texten samt att utgå från bilderna. De omedvetna literacypraktikerna är att skapa inre bilder, koppla texten till egna erfarenheter, leva sig in i karaktären samt omvandla text till rörliga bilder. Av studien framgår också att föräldrarna kommunicerar ett engagerat förhållningssätt till skolan och skolkunskaper. Detta görs i form av andra läroböcker som föräldrarna förser sina barn med vilket även visar sig i gemensamma utmaningar i olika skolämnen samt läsprojekt i form av bokklubbar.      Nyckelord: Literacypraktiker, family literacy, årskurs 3, läsförståelse, goda läsare