Upplysningskvalitet vid nedskrivningsprövning av goodwill och dess påverkan på svenska börsbolags räntekostnad

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Bakgrund och problem: Behandlingen av goodwill inom redovisning har länge varit ettomdiskuterat ämne. Företag som redovisar enligt IFRS skall årligen testa goodwill förnedskrivningsbehov. Eftersom IFRS är ett principbaserat regelverk finns möjlighet tillsubjektiva inslag och vinstmanipulering för företagsledningen. För att minska osäkerhetenoch informationsasymmetrin för goodwill skall uppgifter lämnas om gjordnedskrivningsprövningen, där värdet av goodwill värderas. Tidigare forskning har påvisat attupplysningskvaliteten utifrån de obligatoriska upplysningarna i IAS 36 har varit bristfälligsamt att goodwill utgör en betydande del av svenska företags balansräkningar.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka om upplysningskvaliteten vidnedskrivningsprövning av goodwill får en påverkan på svenska börsbolags räntekostnad.Metod: En kvantitativ metod med deduktiv ansats har använts. Genom en innehållsanalys harupplysningskvaliteten vid nedskrivningsprövning av goodwill i årsredovisningar utifrån IAS36 punkt 134 undersökts. Sambandet mellan upplysningskvalitet och räntekostnad har sedanundersökts mellan 2011 och 2013 för företag noterade på Stockholmsbörsen. Sekundärdataanvänds utifrån databasen Retriever och statistiska tester genomfördes genom enregressionsmodell.Resultat och slutsatser: Resultatet av studien påvisar att det finns ett samband mellanupplysningskvalitet av goodwill vid nedskrivningsprövning och räntekostnad. Ökadupplysningskvalitet samvarierar med en lägre räntekostnad.Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt studie är att genomföra en kvalitativstudie med kreditgivare för att undersöka i hur stor grad de använder sig av information enligtIAS 36 obligatoriska upplysningskrav.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)