Grönytans roll i den täta staden: En studie om planering för välbefinnande och ekosystemtjänster

Sammanfattning: En hållbar stad bör säkerställa människans behov och livskvalitet, förståelsen för hur staden som omgivning påverkar människan är därför viktig. Att strategiskt planera grönytor för människans välbefinnande växer i takt med städernas rådande förtätning, som ofta leder till att grönytor planeras bort och blir allt mindre och mindre. Viktiga värden som är väsentliga för en hållbar stad och dess invånare, riskerar att gå förlorade om inte kunskapen och förståelsen för grönytornas värden synliggörs. Forskning inom den tvärvetenskapliga miljöpsykologin har sedan årtionden tillbaka funnit kopplingar mellan människans hälsa och hennes omgivning, särskilt med koppling till hennes behov av naturmiljöer för återhämtning av koncentrationsförmågan och stressreduktion. Denna forskning är särskilt intressant att studera med en koppling till stadsmiljön eftersom denna miljö tenderar att verka stressande för sina invånare. Det är en kunskap som är väsentligt att känna till vid fysisk planering för att kunna skapa kvalitéer som människan behöver för sitt välbefinnande. Förutom att de urbana grönytorna kan verka positivt för det mänskliga välbefinnandet kan grönytorna även uppfylla flera ekosystemtjänster samtidigt. Framförallt ger ekosystemtjänsterna oss livets grundläggande behov som mat, rent vatten och luft men deras många egenskaper kan även bidra till en bättre stadsmiljö och därmed öka livskvalitén för medborgarna. Den urbana grönskan är mångfunktionell och kan således uppfylla flera olika ekosystemtjänster samtidigt om den planeras rätt och medvetet, det är i mångt och mycket upp till planeringsverktygen att ta hand om dessa utmaningar. Detta arbete syftar till att tydliggöra begreppen ekosystemtjänster och välbefinnande samt att visa hur dessa är kopplade med varandra i den urbana miljön. Genom att studera stadens grönytor genom både ett välbefinnande- och ekosystemtjänstperspektiv ämnar vi att synliggöra grönytornas mångfunktionalitet ur både ett socialt och ekologiskt perspektiv. Om urbana grönområden utformas på ett medvetet sätt så att de får kvalitéer som efterfrågas, lockar de människor till utevistelse och möjliggör för återhämtning och fysisk aktivitet. Detta arbete visar att kvalitéer för människans välbefinnande kan uppnås genom en strategisk planering men de planeringsverktyg som behandlar urbana grönska är på många sätt otillräckliga i detta avseende. Detta går att konstatera utifrån arbetets analys som undersöker hur väl de åtta karaktärerna finns representerade i Norra Djurgårdsstadens och Miljöbyggprogram SYDs grönytefaktormodeller. De åtta karaktärerna är framtagna av forskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet för att visa sociala värden och genom att analysera planeringsverktygen utifrån dessa karaktärer framgick klara brister hos planeringsverktygen avseende att säkerställa dessa kvalitéer. Störst brister för att säkerställa de åtta karaktärerna hade Miljöbyggprogram SYD som inte innehåller några konkreta faktorer för sociala värden, vilket däremot Norra Djurgårdsstadens grönytefaktor gör i högre utsträckning. Vidare framgick det av analysen att planering utifrån de åtta karaktärerna kan premiera både det mänskliga välbefinnandet som flera viktiga ekosystemtjänster. Avslutningsvis mynnar detta arbete ut i ett projektförslag för hur Miljöbyggprogram SYD kan utvecklas för att säkerställa de kvalitéer som de åtta karaktärerna innehåller mer framgångsrikt och således bättre säkerställa det mänskliga välbefinnandet samt ett användande av platsen ifråga.