Genusbias i behandling av patienter på sjukhus

Detta är en M1-uppsats från Uppsala universitet/Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Med ett genusperspektiv inom medicinsk vetenskap är det vanligt att arbeta med att identifiera tecken på genusbias. Genusbias kan vara mycket[KL1] [LL2]  riskfyllt och kan leda till felaktiga handlingar som har konsekvenser för vård, bemötande och behandling. Genusbias är oförenligt med kontexten i den svenska hälso- och sjukvårdslagen, där det står att sjukvården ska erbjuda och ge god vård till alla på lika villkor, en sjukvård utan könsdiskriminering.  Syfte: Syftet med studien var att belysa ifall kön har betydelse för eventuella skillnader män och kvinnor får vid medicinsk, psykiatrisk och kirurgisk behandling, inom slutenvården på sjukhus.   Metod: Arbetet är utformat som en litteraturöversikt med kvantitativa artiklar. Till litteraturöversikten har 10 artiklar från databasen PubMed analyserats och bearbetats. Artiklarna är publicerade mellan åren 2010-2020 och har lästs i fulltext samt kontrollerats med en granskningsmall för kvalitativa studier från Uppsala Universitet.  Resultat: Inom den kirurgiska behandlingen visade resultatet att samtalen med kvinnor berörde färre IDM-kriterier och samtalen varade under en kortare tid. Kvinnor fick i större utsträckning konservativ behandling. Vid psykiatrisk behandling fanns skillnader mellan könen i val av behandlingsmetod gällande utskrivning av läkemedel, kvinnor får i större utsträckning sekundärprofylaktiska medel och män det primära behandlingsalternativet. Inom den medicinska behandlingen fanns skillnader mellan könen i väntetid, där kvinnor över 65 år får vänta 12 minuter längre på konsultation av läkare. Kvinnor under 65 år fick i snitt vänta 6 minuter längre. Kvinnor under 50 år erbjuds inte lika ofta behandling med PCI som män, trots riktlinjer om en likvärdig utredning och behandling av hjärtinfarkt.  Slutsats: Resultatet visar att skillnader mellan könen i medicinsk, kirurgisk och psykiatrisk behandling inom slutenvården på sjukhus existerar, samt skillnader mellan könen beträffande val av behandlingsmetod, utskrivning av läkemedel och i väntetid på konsultation av läkare.   [KL1]  [LL2]fixar

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)