Integrering av EU-taxonomin och scope 3 i fastighetsbolags hållbarhetsrapportering

Sammanfattning: Bygg- och fastighetsbranschen står idag inför ett antal utmaningar inom hållbarhetsarbetet för att minimera dess miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser. Störst andel utsläpp av växthusgaser under en byggnads livscykel kommer från nybyggnation medan uppvärmning och förvaltning står för den resterande. Dessutom står sektorn för en tredjedel av Sveriges energianvändning och generering av bygg- och hushållsavfall. Ett verktyg för att uppmuntra hållbart byggande och därmed minska utsläppen av växthusgaser och minimera branschens miljöpåverkan är certifieringar. Dessa certifieringar har olika fokusområden och är därför svåra att navigera mellan och därmed avgöra till vilken grad och med vilka aspekter som ett fastighetsbolag är hållbart eller inte. Problemet förväntas dock minska med introduceringen av EU-taxonomin i EU år 2023. Detta har syftet att klassificera verksamheter och företag om de är hållbara eller inte vilket ska kunna användas av investerare och andra intressenter för att underlätta beslutstaganden. Det kommer innehålla krav inom många olika miljöaspekter. För att kartlägga branschens utsläpp av växthusgaser är det viktigt att inkludera både de direkta och indirekta utsläppen från företagen. En standard som inkluderar detta i rapporteringen är Greenhouse Gas Protocol scope 3. Hur detta ska genomföras är dock något som det idag saknas instruktioner för inom bygg- och fastighetsbranschen. Då scope 3 inte är väletablerat inom sektorn och EU-taxonomin är nytt saknas det kunskap om hur detta ska integreras i hållbarhetsrapporteringen. Detta arbete går därför ut på att undersöka hur en sådan integrering kan se ut och vilka hållbarhetsaspekter inom EU-taxonomin och scope 3 som redan redovisas inom sektorn och vilka som inte redovisas idag. En fallstudie hos fastighetsbolaget Riksbyggen, innehållandes analyser av hållbarhetsrapporter samt en intervju, genomförs tillsammans med en analys av andra stora fastighetsbolags hållbarhetsarbete för att undersöka detta. Som ett komplement till detta görs även en kartläggning av lagstiftningar, standarder och certifieringar som motsvarar kraven i EU-taxonomin. Resultatet av denna undersökning visar på att det saknas ett fokus på många av aspekterna inom EU-taxonomin och scope 3 i bygg- och fastighetsbranschen i dagens hållbarhetsarbete. Det visar också på att det pågår ett arbete med vissa av aspekterna även om de i dagsläget inte lever upp till kraven som ställs i EU-taxonomin eller scope 3. Dagens certifieringar kan användas för att uppfylla några av EU-taxonomins krav men det krävs då att företaget använder sig av en kombination av dem. Detta sammanställs i två tabeller med rekommendationer för innehållet i ESG- och hållbarhetsrapporter som baseras på kraven inom EU-taxonomin och aspekterna i scope 3. Rekommendationerna och arbetets resultat kan användas av fastighetsbolag som strävar efter att följa EU-taxonomin och scope 3 vilket i förlängningen även kan bidra till en minskad miljöpåverkan från bygg- och fastighetsbranschen. Då varken EU-taxonomin eller sektorns anpassning till scope 3 är färdigställda idag kan kraven förändras framöver. Därför krävs det en uppföljning och uppdatering av rekommendationerna när detta sker.