UP FOR GRABS - En komparativ studie om hur Göteborgs stadsdelsförvaltningar tolkar och arbetar med företagsklimatet

Sammanfattning: I inledningen konstateras att de lokala insatserna för att påverka den lokala ekonomiska utvecklingen har intensifierats, till stor del på grund av en skiftning av den statliga styrningen och därmed en förändrad relation av de politiska nivåerna. Så är även fallet i Göteborgs stad vilket uttrycks bland annat med budgethandlingens prioriterade mål "Göteborgs företagsklimat ska förbättras, och ett hållbart näringsliv ska främjas. ". Denna komparativa studie avser att behandla stadsdelsförvaltningarnas relation till detta specifika mål. Syftet och därmed frågeställningarna, kan beskrivas som att konkretisera tolkningar, samt kartlägga de insatser som bedrivs i relation till målet. För att besvara de två frågeställningarna har två kvalitativa metoder använts, semistrukturerade intervjuer samt dokumentstudier. Intressant gällande urvalet är att majoriteten av de SDF som valde att delta var aktiva inom området. I det teoretiska avsnittet konstateras att staden styrs utifrån målstyrning, empirin kommer därför att delvis analyseras utefter de ideal men även hinder som styrmetoden medför. Men framförallt är det intressant att undersöka hur organisationerna hanterar och förhåller sig till mål, SDF kommer därför att analyseras utefter tre organisationsteoretiska perspektiv. Empirin slår fast att det är en diversitet hos stadens tio SDF, både gällande insatser samt hur målets innebörd kommuniceras. Under frågeställning I identifieras flera målstyrningens risker, vilket i kombination med att det inte förväntas någon måluppfyllelse centralt, medför att målet negligeras av flera SDF. Dock fungerar den abstrakta kopplingen då vissa SDF har brutit ner till sin egen kontext. Det föreligger inget samband mellan inkluderande av målet och aktivitet, då endast två stycken har inkluderat målet, men desto fler bedöms vara aktiva på området. De passiva SDF, fem stycken, förde sällan en diskussion utifrån målets område. Dock indikerar flera ett nyinstitutionellt perspektiv på grund av KF:s budget som övergripande styrdokument. Rimligt är även att målet ej ansågs som verksamhetsrelaterat. De SDF som bedöms som aktiva, är också de som berördes av båda frågeställningarna. Incitamenten är flera, delvis relaterat till en ekonomisk utveckling men framförallt utifrån stadsdelarnas befolkningsansvar, härlett till den sociala dimensionen. Initiering sker främst inifrån, utefter vilka behov man har med projekt som en ingång. Överlevnadsgraden är olika, men studien påvisar flera exempel på när både insatser och värdegrund har överlevt. Den abstrakta kopplingen har även medfört en samverkan mellan SDF och BRG i vissa fall. Samtliga organisationsteoretiska perspektiv är representerade i olika grad, där vissa SDF förklaras främst utifrån ett perspektiv, medan andra kan förklaras av samtliga tre. Det är dock plausibelt att insatserna hade genomförts även utan ett prioriterat mål att förhålla sig till. Handlingarna förmedlar också oftast det praktiska arbete som genomförs, snarare existerar en motsatt relation där en stor del av insatserna inte omnämns. Slutsatser utifrån studien är att målets dignitet anses som tämligen svag. Målet är istället abstrakt i sin karaktär med resultat av fritolkning. Orsaker till aktivitet finnes utifrån SDF:s specifika behov och då utifrån ett holistiskt förhållningssätt gällande näringslivsutveckling. Förmågan att kunna överbrygga dimensionerna av hållbar utveckling ses som förklarande. Näringslivsarbete kan därför relateras till SDF och därmed måluppfyllelse.