Prao i backspegeln

Sammanfattning: Prao i grundskolan har mellan åren 1994 och 2018 varit ett frivilligt inslag enligt läroplanen. Under dessa år har många skolor ändå valt att fortsätta tillämpa prao, men med skiftande kvalitet enligt tidigare forskning på området. Exempelvis framkommer att för- och efterarbetet kring prao, men även syftet med den, varit otydlig för eleverna.Syftet med denna studie är att få en bild av hur elever som går andra året på gymnasiet upplevde sin prao, inbegripet för- och efterarbetet i skolan. Vi vill även se i vilken utsträckning praon inverkat på deras gymnasieval. För att få en bred överblick valdes kvantitativ metod. Insamlingen av empirin skedde med digitala gruppenkäter som resulterade i 168 svar, relativt jämnt fördelat mellan elever på yrkesprogram och högskoleförberedande program. Analysen har utgått från teorin Careership och begreppen handlingshorisont, habitus, brytpunkter och pragmatiskt rationella val.Resultatet visar att majoriteten av eleverna inte tror att praon påverkat deras gymnasieval, däremot är flertalet positiva till prao och hade velat ha ännu fler veckor. Cirka 80 procent av eleverna tror också att mer prao hade haft påverkan på deras studie- och yrkesval. Sett till kvalitetsarbetet mindes runt hälften av eleverna exempel på för- och efterarbetet kring prao. Vissa skillnader i resultatet framkommer mellan studieinriktningarna. Exempelvis ansåg en större andel av eleverna på yrkesprogram att syftet med prao tydliggjorts bra i skolan.