Hon får leken tåla - Föreställningar om kvinnor, relationer och sexualitet i våldtäktsmål

Sammanfattning: Syftet med denna uppsats är att undersöka och analysera vilka föreställningar om kvinnan som återfinns i olika typer av våldtäktsmål utifrån ett genusrättsvetenskapligt perspektiv. Uppsatsen är begränsad till att enbart analysera mål där parterna är bekanta med varandra. I arbetet med uppsatsen har främst den kvalitativa tematiska textanalysen tillämpats. Det analysverktyg som använts vid tillämpandet av denna metod är idealtypsanalysen. De föreställningar som återfinns i djupläsningen av målen har således jämförts mot två polära förutbestämda idealtyper. Idealtyperna som är aktuella för uppsatsen är den dygdiga kvinnan och den odygdiga kvinnan. I arbetet med att beskriva idealtyperna har främst genusrättsvetenskaplig samt genusvetenskaplig litteratur använts. Vid djupläsningen utkristalliserades fem olika undergrupper av kvinnor. Dessa har i uppsatsen benämnts som “den upptagna kvinnan”, “den ointresserade kvinnan”, “den relationssökande kvinnan”, “kvinnan med det sexuella syftet” och “kvinnan med transaktionssyftet”. Föreställningen av den upptagna samt den ointresserade kvinnan inbegriper antaganden om att hon är rationell, påverkas mycket negativt av övergreppet samt att känslolivet är centralt vid ingåendet i sexuella relationer. Gällande den upptagna kvinnan finns även antagandet att hon vill stanna kvar i den partnerrelation hon för tillfället befinner sig i. Liknande antaganden återfinns även i föreställningen av den relationssökande kvinnan. I samtliga av dessa tre kategorier avskrivs påståenden om att kvinnan varit sexuellt utåtagerande. I övrigt präglas föreställningen kring dessa kvinnors sexuelaitet av en passivitet från kvinnornas sida. Gällande föreställningen om kvinnan med transaktionssyftet återfinns istället motsatta antaganden. Föreställningar som förekommer kring denna kvinna är att hon är manipulativ, aggressiv, gränslös och har en tendens att överdriva sin reaktion efter övergreppet. Ett sexuellt utåtagerande från kvinnornas sida avvisas inte vid bedömningen i dessa mål. Föreställningen om kvinnan med det sexuella syftet är den som ter sig mest nyanserad. Bilden av den sexuella kvinnan kan dels vara att hon är trovärdig, att känslolivet är viktigt för henne och att hennes reaktion efter övergreppet är kraftig och adekvat. Samtidigt finns här även bilden av kvinnan som sexuellt utåtagerande, luststyrd och obrydd kring huruvida hon har känslorinnan hon inleder sexuella relationer eller inte. Det tycks som att föreställningen om den dygdiga kvinnan är ekvivalent med föreställningen om ett trovärdigt offer. Många av de beskrivningar som omger den dygdiga kvinnan tycks även korrelera med den stereotypa medelklasskvinnan. Kvinnorna i de mål där föreställningen om den dygdiga kvinnan är framträdande torde teoretiskt sett ha lättare att nå en fällande dom, än kvinnor i mål där istället föreställningen av den odygdiga kvinnan förekommer.