Läromedelsuppgifters möjlighet att uppmana elever med lägre ambition att öva på matematiskt resonemang - En läromedelsanalys

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Umeå universitet/Institutionen för naturvetenskapernas och matematikens didaktik

Sammanfattning: Majoriteten av undervisningstiden för matematik i den svenska skolan baseras på läromedlens innehåll. Som lärare är det lätt att inte arbeta direkt i förhållning till Skolverkets ämnesplan utan att i stället utgå från att läromedelsförfattarna redan har gjort det jobbet. Tidigare forskning har visat att läromedel generellt haft förhållandevis få uppgifter som uppmanar till matematiskt resonemang. I denna studie undersöks specifikt uppgifter markerade som ”enklare” i åtta läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan och hur stor andel av dessa som kan anses ha tydlig möjlighet att uppmana elevers användande av matematisk resonemangsförmåga. Totalt analyserades 1 350 uppgifter och cirka 12 procent ansågs innehålla resonemangskriterier baserade på ett ramverk av Johan Lithner. Resultatet antyder att elever som håller sig till de enklare uppgifterna inte får särskilt goda möjligheter att arbeta med den matematiska resonemangsförmågan vilket kan innebära att dessa elever i viss grad inte arbetar efter ämnesplanens bestämmelser. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)