Förenklad beskattning inom Delningsekonomin

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Avdelningen för ekonomi

Författare: Gina Gruneau; [2020]

Nyckelord: Delningsekonomi; Gigekonomi; Beskattning;

Sammanfattning: Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersonersom via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting. Fördelarna är många, lika så är de juridiska frågeställningarna kring området.    Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.  De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska. Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.  En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.    Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen. För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.   Delningsekonomins framväxt i samhället har skett i takt med digitaliseringen och anses bidra med såväl sysselsättning som ett effektivare resursanvändande. Vad delningsekonomin är finns inte klart definierat, men i denna uppsats åsyftas privatpersoner som via en digital plattform får kontakt med varandra och delar underliggande resurser i form av tjänster eller uthyrning av diverse materiella ting.  Fördelarna är många, lika så är de juridiska frågeställningarna kring området.    Denna uppsats syftar till att undersöka den skatterättsliga problematiken som föreligger ur ett användarperspektiv, med bakgrund av den kartläggning som genomfördes av Skatteverket 2016, vilken påvisade att beskattningen upplevs komplex och inte tillämpas korrekt.  De som agerar inom delningsekonomin i egenskap av privatpersoner befinner sig ofta i gränszonerna mellan inkomstslagen, då deras inkomster ofta är små och sporadiska. Personerna är ofta oerfarna av att bedriva en verksamhet och är ofta obekanta med det beskattningskonsekvenser som aktualiseras när de agerar inom delningsekonomin. Eftersom personerna ansvarar för egenrapportering medför även det en problematik i sig, då det försvårar skatteverkets kontrollmöjligheter.  En förenkling avseende beskattningen kan med bakgrund av de skatterättsliga principerna anses motiverad, då det sker i syfte att öka legitimitet, minska den administrativa bördan och öka förutsägbarheten. Vilket ur ett samhällsekonomiskt perspektiv medför att aktörerna bidrar till den gemensamma skattebasen på ett korrekt sätt samtidigt som de tillvaratar de positiva effekterna.   Problematiken är inte unik för Sverige och i andra delar av världen har olika länder valt att bemöta den skatteproblematik som föreligger på olika sätt. Exempelvis föreligger åtgärder som syftar till att öka kunskapen gällande befintlig rätt, åtgärder som inriktar sig på informationsutbyten och åtgärder som syftar till att anpassa lagstiftningen.   För att bemöta den problematik som föreligger i Sverige framförs i uppsatsens sista kapitel flera förslag, vilka syftar till att göra beskattningen enklare att förstå och tillämpa samt ökar skatteverkets kontrollmöjligheter.  

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)