RIKSINTRESSEN OCH BOSTADSBYGGANDE -Innebär riksintressen ett hinder för bostadsutveckling? Fallstudier i tre kustkommuner i Västra Götalands län

Sammanfattning: I den kommunala fysiska planeringen ingår det att planera för riksintressen vilka är särskilda områden utpekade av staten. Detta system infördes 1987 i en tid då det inte fanns bostadsbrist i någon större utsträckning i Sverige. Då situationen ser annorlunda ut idag har frågan väckts om riksintressesystemet hindrar bostadsutvecklingen i landets kommuner. Just denna konflikt mellan bevarande av riksintressenas värden och exploatering av bostäder väckte vårt intresse. Syftet med denna uppsats är således att undersöka huruvida riksintressena för naturvård, friluftsliv, kulturmiljövård samt områden under 4 kap. miljöbalken står i konflikt med bostadsbyggande och således är ett hinder för detta i Strömstad, Tanum och Uddevalla kommun. För att besvara syftet formulerade vi två följande frågeställningar:  I vilken utsträckning råder det konflikter mellan bostadsbyggande och utvalda riksintressen i undersökta kommuner?  Vad ligger bakom eventuella konflikter? Forskningsdesignen vi använt oss av består av fallstudier, vilka grundas på en kvalitativ granskning av översiktsplaner och detaljplaner, samt samtalsintervjuundersökningar med tjänstepersoner på kommunerna och Länsstyrelsen i Västra Götalands län. För att visualisera vårt arbete har vi använt oss av QGIS med underlag från Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Lantmäteriet samt Google Maps. Resultatet visar att utvalda riksintressen inte kan ses som ett hinder för kommunernas bostadsbyggande i någon större utsträckning, men att riksintressesystemet ändå kan genomgå vissa förbättringar. Det gäller främst för riksintressenas värdebeskrivningar och det underlag länsstyrelsen ska förse kommunerna med vilka behöver specificeras. Detaljplanerna har granskats för att ta reda på vilka riksintressen planerna varit i konflikt med. Granskningen påvisade att det inte har varit ett stort antal konflikter. Både kommun och Länsstyrelse har visat sig vara positivt inställda till riksintressesystemet som bevarandeverktyg i den fysiska planeringen. De slutsatser vi har kunnat dra är följande:  Riksintressena för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård samt områden under 4 kap. miljöbalken har inte visat sig vara ett hinder för bostadsutveckling i undersökta kommuner i någon större utsträckning.  Andra intressen, såsom strandskydd, verkar snarare vara ett större hinder i kommunernas bostadsplanering.  Bristfälligt underlag samt otydliga värdebeskrivningar för respektive riksintresse försvårar hanteringen av riksintressen i planering.  Riksintressesystemet anses vara fungerande i kommunerna men behöver ses över.