Föräldraskapet – en rätt för alla? - En queerteoretisk analys av föräldraskapslagstiftningens normativa strukturer

Sammanfattning: Sveriges föräldraskapslagstiftning har undergått omfattande förändringar de senaste åren. Under rättsutvecklingens gång har större hänsyn tagits till variationer i samlevnadsformer och val av familjebildning. Lagstiftaren har strävat efter en mer jämlik lagstiftning; diskriminering mot sexuell läggning och kön får inte ske om det inte är befogat på grund av tungt vägande skäl. Trots strävan efter en mer jämlik lagstiftningen föreligger väsentliga skillnader mellan olikkönade och samkönade makar när de ska bli föräldrar. Olikkönade makar omfattas av en faderskapspresumtion. En motsvarande presumtion finns inte för samkönade makar utan det föräldraskapet måste fastställas genom bekräftelse eller dom. För närvarande är ett lagförslag om en föräldraskapspresumtion för samkönade makar under utredning. I ett försök att förstå skillnaderna mellan samkönade och olikkönade makar har de normativa strukturerna till grund för lagstiftningen analyserats. Analysen har utgått från Anna Christensens teori om normativa grundmönster. Teorin behandlar rättsregler förhållningssätt till underliggande normer i samhället och hur normerna påverkar rättsutvecklingen. I analysen har tre olika grundmönster utretts; barnets rätt till föräldrar, makens äganderätt till barnet och jämlikhet är tre intressen som har influerat föräldraskapslagstiftningen till vad den är idag. Beroende på hur stort genomslag mönstren har fått på rättsreglerna skyddar reglerna olika intressen. Arbetet innehåller ytterligare en analys som strävar efter att ge förklaring till varför individer, beroende på sexuell läggning och kön, behandlas olika i lagstiftningen. Analysen har utgått från queerteori med fokus på heteronormativitet och sexualitetens värdehierarki. Analysen visar hur normen om heterosexualitet utesluter avvikande grupper. Uteslutandet innebär bland annat att de avvikande grupperna behandlas som undantag från huvudregeln om heterosexualitet i lagstiftningen.