Martinus andliga vetenskap

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Ämnesavdelningen för religionsvetenskap

Sammanfattning: I min uppsats vill jag undersöka Martinus andliga vetenskap, försöka klargöra på vilket sätt den egentligen är vetenskap – om den överhuvudtaget kan sägas vara det. Är det en kvalitativ eller en kvantitativ vetenskapsmodell Martinus presenterar? Efter att ha analyserat Martinus texter kan jag konstatera att det finns vissa problem och paradoxer i denna andliga vetenskap. Martinus menade att dagens materialistiska vetenskap är totalt bristfällig. Martinus var själv oskolad, och stoltserade närmast med att vara obeläst. Han använder således inte termerna kvalitativ eller kvantitativ vetenskap. Martinus avfärdar den akademiska vetenskapen som sådan, så som han uppfattar den. Men i själva verket finns det ju inte bara en sorts vetenskap. Olika ämnesområden följer olika vetenskapsmodeller, men även ett och samma ämnesområde kan studeras utifrån olika vetenskapsteorier och metoder. Jag kommer i min uppsats att diskutera Martinus vetenskapskritik, och den vetenskapstro han menar att de etablerade moderna vetenskapsmännen ägnar sig åt. Samtidigt vill jag diskutera Martinus troskritik, och dessutom kritiskt granska den vetenskapstro som finns hos Martinus själv – hans ”tro” på sin egen vetenskap. Martinus ägnar sig, paradoxalt nog, rätt mycket åt just ”tro”, i sin vilja att besegra densamma. Dock verkar Martinus vara delvis omedveten om problemet själv, och dessutom har tidigare forskning i ämnet helt missat, negligerat, eller helt enkelt inte insett det stora problem som finns här.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)