Fastighetsbildningens betydelse för skyddet av fiskevården : Med fokus på förhållandena i Gävleborgs och Dalarnas län

Sammanfattning: Vid en lantmäteriförrättning ska förrättningslantmätaren ta hänsyn till ett antal villkor för att få lov att göra en förändring i fastighetsindelningen där fastigheter antingen nybildas eller ombildas. Fastigheter finns inte bara på land, utan dess gränser kan vara belägna helt eller delvis i vatten. Utgångspunkten är att fisket ska höra till fastighetens vattenområde. Detta vattenområde kan ägas dels ihop med det egna vattnet, dels så kan det vara samfällt med flera andra fastigheter. Fisket kan även i sig utgöra en egen fastighet. Vid förrättningar av den här typen så finns det ett villkor om att fastighetsbildning inte får ske om det innebär skada för fiskevården (Fastighetsbildningslagen 3 kap 8 §). Fiskevård kan dels innebära insatser för att gynna fiskar och kräftor. Dels så kan det tolkas som ett ändamålsenligt nyttjande av fiskeresurserna (Bonde, Dahlsjö & Julstad, 2012). Det som undersöktes var dels hur många ärenden som behandlades som rörde tillämpningen av FBL 3 kap 8 §. Dels så skulle den ge ett historiskt perspektiv på varför bestämmelsen tillkommit och hur dess betydelse eventuellt har förändrats fram till idag. Dessutom var det intressant att ta reda på i vilka fall som fastighetsbildning kan påverka fisken och ekosystemet negativt, och om det fanns skillnader geografiskt i vad som ansågs som en olägenhet för fiskevården. Som avgränsning valdes Gävleborgs och Dalarnas län. Metoden bestod dels av sex intervjuer med förrättningslantmätare, dels så har en förrättningsakt och ett rättsfall granskats, refererats och diskuterats. Resultatet gav att det inom det valda området sker i genomsnitt färre än en förrättning per lantmäterikontor och år där FBL 3 kap 8 § var tillämplig. Lantmätarna var eniga om att de undviker att dela fiske och att det i de få fall där det faktiskt sker handlar om att bryta ut en andel i en fiskesamfällighet till en fristående fiskefastighet.  Genom litteraturstudien framkom det undantag som finns i andra stycket i paragrafen skapades under en tid då det byggdes mycket vattenkraftverk, och det ansågs som viktigare än skyddet för fiskevården. Intervjupersonerna gav även exempel på dålig fastighetsbildning utan hänsyn till fiskevården. En sådan kan innebära att det bildas mycket små fastigheter och det därmed blir fler som fiskar och fiskevården tar skada. Genom att granska ett rättsfall så framkom att det inte var så självklart hur FBL 3 kap 8 § ska tillämpas. I det fallet så var lantmäterimyndigheten och Länsstyrelsen oense om ifall en fiskerätt skulle skapas genom en fastighetsbildning eller om det skedde bättre med en nyttjanderätt, såsom ett fiskekort. Det visade även på vilken positiv inverkan ett fiskevårdsområde kan ha för att bevaka fiskebestånden.