Kulturell frigörelse eller ej? -Barn, ungdomar, handikappade och kvinnor i 1970-talets kulturpolitik

Sammanfattning: Denna undersökning har som syfte att undersöka hur de sociala grupperna barn, ungdomar, handikappade och kvinnor representeras i 1970-talets kulturpolitik, om grupperna ges möjlighet att delta i kulturlivet eller inte och om framställningen av grupperna skiljer sig mellan statlig och kommunal nivå. Undersökningen utförs genom att studera och analysera38två statliga dokument, den statliga utredningen SOU 1972:66 och regeringspropositionen Prop.1974:28. För att undersöka de sociala grupperna på den lokalpolitiska nivån har även arkivhandlingar från Örebro kommun valts att studeras. Undersökningen använder sig av en kvalitativ textanalys för att analysera det statliga och kommunala källmaterialet. Michael Pickerings teorier om stereotyper samt maktteoretiska begrepp används i analysen för att belysa möjliga hinder till de sociala gruppernas representation och kulturdeltagande.Undersökningens resultat visar att representationen av grupperna skiljer sig åt i källmaterialet. Barn, ungdomar och handikappade hade en stor representation i både de statliga och kommunala dokumenten, medan kvinnor ignorerades i de statliga dokumenten och endast berördes kortfattat i de kommunala handlingarna. Handikappade gavs ett stort utrymme att delta i kulturella aktiviteter i både de statliga och kommunala kulturpolitiska dokumenten. Gruppen handikappade hindrades inte utav beslutsfattarna att delta i det kulturella livet. De kulturpolitiska dokumenten ger också barn och ungdomar stort utrymme till kulturell aktivitet, men både de statliga och kommunala dokumenten betonar att barn och ungdomar måste ta till sig ”rätt” kultur. Barn och ungdomar hindras från att ta del av kultur som källmaterialet beskriver som våldsamt eller undermåligt. Kvinnor ges relativt små möjligheter att delta i kulturlivet i de statliga dokumenten. Framställningen av barn, ungdomar och handikappade var likartade mellan de statliga och kommunala dokumenten, medan kvinnor ges mer uppmärksamhet i de kommunala dokumenten än i de statliga. Undersökningens resultat är även sammanhängande med tidigare forskning om de sociala gruppernas relation till kulturpolitiken. Resultatet visar att det gällande grupperna barn, ungdomar och kvinnor förekommer ett tydligt användande av stereotyper och makttekniker från dokumentens textförfattare för att bevara den rådande maktordningen inom det kulturella området.