Vem är du? - En studie av identitetsprövningen i förhållande till skyddsgrunderna i migrationsrättsliga ärenden

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Lunds universitet/Juridiska institutionen

Sammanfattning: Med den här uppsatsen har jag velat belysa och undersöka olika bevisrättsliga grundbegrepp som är relevanta vid prövningen av någons identitet i skyddsgrundande ärenden. Med begrepp som bevisbörda, utredningsansvar och beviskrav har jag dels velat lyfta fram bevisprövningen i sig, dels belysa några rättssäkerhetsaspekter som kan komma att aktualiseras. Identiteten är en del av skyddsbedömningen och ska således bevisas för att den enskilde ska kunna beviljas uppehållstillstånd. Vid prövningen av om den enskilde ska beviljas uppehållstillstånd har identiteten formulerats såsom ett bevistema och den enskilde har att göra den sannolik. Det är således den enskilde som bär bevisbördan för att han är den han uppger sig för att vara. Bevisbördans betydelse i skyddsgrundande ärende kan dock ifrågasättas, främst mot bakgrund av Migrationsverkets samt migrationsdomstolarnas utredningsansvar. Genom utredningsansvaret tillför myndigheterna bevisning i ärendet vilket hjälper den enskilde att uppfylla sin bevisbörda. Utredningsansvaret har också en annan funktion nämligen att den skapar bättre förutsättningar för att Migrationsverket och migrationsdomstolarna kommer till ett materiellt riktigt beslut. Genom ett så fullgott beslutsunderlag som möjligt i ärendet ökar rättssäkerheten i processen. Om den enskilde inte uppfyller sin bevisbörda ska han, i enlighet med grundläggande bevisteori, lida en rättslig förlust av detta. Denna förlust ligger dock inte i att han inte kan beviljas uppehållstillstånd utan istället konstateras att personen i fråga inte uppfyllt beviskravet för sin identitet. Att den enskilde likväl beviljas uppehållstillstånd påvisar att prövningen av identiteten, i förhållande till skyddsgrunderna, inte följer grundläggande bevisteoretiska strukturer. Istället vidtas en lämplighetsprövning där frågan om någon måste kunna göra sin identitet sannolik för att beviljas uppehållstillstånd ställs mot intresset av att bevilja personen skydd. Vad som kan konstateras då är att skyddsbehovet i de flesta fallen går före frågan om den enskilde gjort sin identitet sannolik.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)