Aanvändning av lantmäteriets nya nationella höjdmodell (laserdata) i skogsmark

Sammanfattning: Detta arbete redogör för hur användning av den nya nationella höjdmodellen (NNH) ur/i Lantmäteriet databas kan användas i olika terräng och vilka förutsättningar det finns för identifiering av specifika landskapselement i denna, manuellt och visuellt. Sedan 2009 har Lantmäteriet laserskannat hela landet, både på land och över vatten. Uppdraget är slutfört 2015. Målet med laserskanning är att framställa en rikstäckande höjdmodell med ett medelfel som är bättre än 0.5 m. Idag är all NNH-data tillgänglig som LAS-filer på Lantmäteriets databas. För att kunna utföra ett utvärderingsexperiment valdes ett geografiskt begränsat område: I Skepplanda, Ale kommun i Västra Götalands län. De hjälpmedel som användes var GPS-mottagare, LAS-filer, Ortofoto och applikationsprogram såsom OL-laser och ArcGis. Det främsta syftet med studien var att undersöka hur bearbetning och utvärdering av olika kartmaterial kan utföras, för att sedan kunna bedöma i vilken mån användning av Lantmäteriets NNH-data, i olika typer av terräng, kan vara möjlig t.ex. hur små detaljer kan urskiljas i det. För undersökningen valdes specifika objekt, såsom stenmurar och ett dike. Tre olika kartunderlag framtogs av OL-laserprogrammet: lutningsbilder, intensitetsbilder och terrängskuggningsbilder. Utifrån insamling av inmätta punkter och med hjälp av vektordata kunde materialet utvärderas visuellt. Två kartor valdes, vilka uppfyllde kriterierna för att kunna uppnå studiens syfte. Eftersom kartan med terrängskuggning och lutningsbild ger en tydligare profil av områdets karaktäristiska drag på marknivå, är det möjligt att identifiera små markdetaljer såsom stenmurar och diken. Resultatet varierade från fall till fall, beroende på kartunderlaget. En mur på den ena platsen i en bild kunde t.ex. detekteras, men inte i en annan bild, trots att det finns en mur där. Studien visade att laserpulserna har svårt att tränga igenom tät vegetation, dock kan olika solvinklar och belysningsriktningar ändå framhäva vissa små markdetaljer under en tätskog. Andra faktorer som kan ha påverkat kvalitén på lasermaterialet är flyghöjden, laserskannerns vinkel och under vilken period under året skanningen genomfördes. Ett antagande gjordes, att laserskanning från lägre flyghöjd och mindre öppningsvinkel kan höja kvalitén på laserdata. Med dessa två faktorer kan högre upplösning per kvadratmeter yta uppnås. Ett annat sätt som kan vara aktuellt i en undersökning är att använda OL-laser verktygslåda och tillämpa andra inställningar genom att skapa objekthöjdbilder där höjd färgläggs med olika ekvidansnivå. Genom att prova fram olika inställningar i programmet, där olika lutningshöjd och solvinklar tillämpas kan läsbarheten på kartunderlaget förbättras.