Perspektiv på mångfald - en teorigenomgång

Detta är en Kandidat-uppsats från Lunds universitet/Företagsekonomiska institutionen

Sammanfattning: Abstract Problem: Vad menas egentligen med mångfald, vilka dimensioner åsyftas och lyfts fram? Vilka dimensioner undertrycks och vilka problem kan det medföra? Syfte: Syfte med denna studie är att beskriva och skapa en djupare förståelse för begreppet mångfald. Metod: Den metod jag använt är en teorigenomgång. Det är en kvalitativ litteraturstudie med ett hermeneutiskt ideal och med aspekter hämtade från flera akademiska discipliner. Studien är en deskriptiv litteraturgenomgång av andra studier vilka är empiriska eller i sin tur är studier av empiriska data. Jag arbetar utifrån ett internalistiskt perspektiv. Objekt: Studier genomförda av Leijon & Omanovic (2001), de los Reyes (2001; 2002), Ivancevich & Gilbert (2000), Roosevelt (1991; 1996; 1996), Loudin (2000), Neck, Smith & Godwin (1997), Alm (1999) och Sen (1995). Slutsats: Studien visar att med mångfald menas både skillnader och likheter samtidigt utan att relatera dessa till en norm. Mångfald kan ses som en möjlighet och ett åtagande. Författarna belyser aspekter som mångfaldens betydelse, strategier att hantera mångfald, positiva och negativa konsekvenser som mångfald kan medföra, metaforer som används för begreppet, behovet av forskning på området, huruvida mångfald är företagsekonomiskt försvarbart eller bara politiskt korrekt. Relationen mellan mångfald och jämlikhet beskrivs och retoriken kring mångfald belyses. Studien visar att mognad på alla nivåer är en viktig egenskap för att en organisation skall kunna använda mångfald som ett verktyg. Studien visar att dimensioner som undertrycks i den litteratur som studerats är att mångfald kan betraktas som ett försök från organisationer att nå social acceptans. Dimensioner som klasstillhörighet, utbildningsbakgrund och nysvensk eller ej belyses inte heller. Om mångfaldsbegreppet vidgas kan det bli vagare. Ett vagare begrepp inkorporerar fler dimensioner och mångfald kan då degenereras från att vara företagsekonomiskt försvarbart till att bli ett begrepp utan mening. Ett begrepp som betyder allt men samtidigt inget. Studien eller snarare resan genom studien bidrar till en ökad insikt om vikten av ett kritiskt förhållningssätt till mångfald och leder till att ifrågasätta vilken mångfald som bidrar till mer effektiva organisationer.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)