Orust : en klimat- och energineutral ö? : möjligheter och hinder

Sammanfattning: Idag handlar en av de största globala debatterna om klimatförändringar. Sveriges regering har satt upp målet att Sverige år 2050 ska vara ett klimatneutralt land. För att kunna nå målet ett klimatneutralt Sverige är det viktigt att kommuner och invånare tillsammans arbetar för ett samhälle med minskade växthusgasutsläpp. I Orust kommun har den ideella föreningen Orust kretsloppsakademi(OKA) målbilden att bli en klimatneutral kommun redan till år 2020. OKA arbetar mot ett hållbart kretsloppssamhälle på Orust. I avsikt att uppnå ett klimatneutralt samhälle är det viktigt att åskådliggöra hur situationen ser ut idag samt att ta fram visioner för hur en omställning kan göras. Kandidatarbetet syftar till att studera möjligheterna att nå Orust kretsloppsakademis klimatmål. Studien är baserad på en litteraturstudie. Den största datainsamlingen till beräkningar av energianvändning samt energiproduktion har hämtats från myndigheter och företags hemsidor. Datainsamling av vetenskapliga artiklar har gjorts via databaser och har använts som stöd till påstående och argumentation. Beräkningar av klimatgasutsläpp och energianvändning (GWh) har gjorts i programmet Excel. Mycket av informationen har samlats in via telefonsamtal och mailkontakt med företag och kontaktpersoner på Orust kretsloppsakademi och Orust kommun. Resultatet av studien visar att Orust kommun år 2030 kan uppnå ett klimatneutralt samhälle. Elproduktionen antas helt baseras på förnybara energikällor med en mix av land- och havsbaserad vindkraft, vågkraft och solenergi. Efter omställningen antas transportsektorn år 2030 till största del baseras på elfordon, biodrivmedel och biogas och endast mindre delar bränsle av fossilt ursprung. Värmeproduktionen kommer likna den produktion som finns idag med tillägg av solfångare och högre anslutning till de befintliga fjärrvärmeverken. Utsläpp från transport, värme samt industri som fortfarande existerar efter omställningen ersätts av extra producerad förnybar el och nettoutsläppet av klimatgaser antas därmed bli lika med noll. Att definiera ett klimatneutralt samhälle genom att ersätta klimatgasutsläpp med extra producerad förnybar el fungerar idag eftersom det fortfarande produceras el genom fossila energislag. Utifrån ett realistiskt perspektiv hade sannolikt inte ett samhälle kunnat kalla sig klimatneutralt eftersom livscykelanalyser av energislagen skulle visa på klimatgasutsläpp. För att hinna med omställningen till en klimatneutral kommun till år 2030 är tidsaspekten avgörande. Tid för tillståndsprocesser och byggnationer är svåra att förutsäga eftersom många separata parter är inblandade. Det som kan sägas är att fjorton år (2016-2030) är en tidsperiod som utifrån tidigare tillståndsprövningar samt byggnation av energislag är rimlig för den antagna omställningen till ett klimatneutralt Orust. Flera framtida scenarion bör jämföras med varandra för att i en djupare studie få ett tydligare svar på vilka energikällor som är de bästa alternativen att investera i.