En fasad av samtycke eller en kompromiss? En studie av institutionellt tryck och verksamhetsmål för god ekonomisk hushållning

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Förvaltningshögskolan

Sammanfattning: Syfte och problemformulering: 2004 ålades kommunerna att ta fram verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning. Sedan dess har undersökningar visat att kommunerna i stor utsträckning formulerat finansiella mål, men inte i samma utsträckning formulerat verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning. Vi ville med vår uppsats ta reda på hur det såg ut i kommunerna nu när det gått mer än tio år sedan lagstiftningen infördes. Har de formulerat verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning och hur är målen utformade? Vi undrade också vad det kan finnas för orsaker till att kommuner har reagerat olika på lagstiftningen.Teoretisk referensram: Målstyrning är ett välstuderat ämne. I målstyrningslitteraturen där det konstateras att ett bra mål ska fokusera på effekter snarare än prestationer. Nyinstitutionalism gör gällande att organisationer inom ett organisatoriskt fält i sin strävan att uppnå legitimitet för sin verksamhet på sikt efterliknar andra organisationer inom samma fält, ett fenomen som benämns isomorfism. Teoribilden gör också gällande att organisatoriska förändringar, som kan kallas myter, kan antas i ett ceremoniellt syfte för att uppnå legitimitet. Med detta som bakgrund har andra teoretiker formulerat strategier som organisationer använder sig av för att motstå det institutionella tryck som en lagstiftning innebär.Metod: Vi har gjort en kartläggning av Västra Götalands kommuner där vi har undersökt om kommunerna har formulerat verksamhetsmål kopplat till god ekonomisk hushållning och sedan kategoriserat dem beroende på dess utformning. För att få reda på mer om resonemangen bakom utformningen av målen har vi även genomfört tre fallstudier.Slutsats: Vår studie visar att kommunerna har kommit en bit på vägen vad gäller formulerandet av effektmål jämfört med tidigare undersökningar. Vi fann vid en besiktning av budget och årsredovisning att det är vanligt att kommuner använder sig av en kompromissande eller undvikande strategi mot det institutionella trycket. Detta styrktes av våra fallstudier.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)