Att vara vägledare inom Delaktighetsmodellen : Habiliterares erfarenheter och reflektioner kring vägledarrollen

Sammanfattning: Bakgrund: Personer med funktionsnedsättning har i förhållande till övrig befolkning en lägre grad av delaktighet. De individer sin får stöd inom ramen för Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) hamnar i en beroendeställning till den personal som utför insatserna. I syfte att öka brukares delaktighet används Delaktighetsmodellen, vilken bygger på professionellt ledda dialogmöten mellan brukare och habiliterare. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur erfarenheter och kunskaper från rollen som vägledare inom Delaktighetsmodellen har kommit till användning i habiliterares ordinarie arbete. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats. Sex habiliterare, en man och fem kvinnor, deltog i semistrukturerade intervjuer. Utöver spridning i kön fanns också en spridning i ålder, utbildning och specifik yrkeserfarenhet. Resultat: Respondenterna upplevde att de erfarenheter och kunskaper de fått i och med sin vägledarroll har lett till reflektioner kring hur ens egna värderingar och attityder påverkar delaktigheten hos brukare samt vilken betydelse dessa insikter har för den professionella utvecklingen. Vidare visade resultatet att vägledarrollen har uppmärksammat respondenterna på maktförhållanden som råder mellan deras habiliterare och brukare samt vilken roll vägledaren kan fylla när det kommer till att skapa förutsättningar för en ökad delaktighet hos brukare. Slutsats: Vägledarutbildningen har lett till att habiliterarna reflekterat kring yrkesrollen samt fått insikt i hur värderingar och attityder påverkar brukares delaktighet. Habiliterarna har även fått en ökad känsla av meningsfullhet och förståelse för uppdraget och därmed en större trygghet i yrkesrollen. Studien belyser även komplexiteten i habiliteraruppdraget och vikten av kompetensutveckling och kontinuerlig reflektion kring uppdraget.