Att utforma utemiljöer anpassade för LSS-verksamheter
Sammanfattning: Huvudsyfte med arbetet är att utreda hur man utformar en god utemiljö för LSSverksamheter. Närmiljön är ytterst viktig för personer som av olika anledningar behöver hjälp i vardagen. Denna grupp har i olika grad en mer begränsad förmåga att ta sig till andra miljöer än den direkta närmiljön. På grund av detta är det viktigt att LSS-verksamheter har tillgång till en närmiljö som är säker, tillgänglig och stimulerande. I dagsläget finns det i svensk lagstiftning inga direkta krav på hur utemiljöer i samband med LSS-verksamheter skall utformas, förutom generella krav på tillgänglighetsanpassning. Det är i sådana fall upp till kommunerna att sätta upp den typen av krav eller riktlinjer. I arbetet presenteras först en genomgång av trädgårdens praktiska roll inom vård och omsorg i ett historiskt perspektiv från antiken till nutid, samt en del av de teorier som historiskt har funnits om ämnet. Därefter presenteras en del av den forskning som finns på olika relaterade ämnen såsom trädgårdsterapi, miljöpsykologi kopplad till utemiljöer, skogsbad, sinnesträdgårdar med mera. På detta följer ett urval av praktiska exempel på LSSverksamheter där man på ett medvetet sätt anpassat utemiljön utifrån verksamhetens förutsättningar och brukarnas behov eller använt en särskild typ av miljö i terapeutiskt syfte. Arbetet innehåller även en mindre utvärdering av tre LSS-verksamheters utemiljö i Malmö som medverkat i projektet Gröna Boenden. Detta är ett projekt som serviceförvaltningen i Malmö genomför löpande för att förbättra utemiljöerna på LSS-verksamheter och äldreboenden i Malmö stad. Utvärderingen är gjord i samarbete med Kirsti Brunila på serviceförvaltningen i Malmö. Arbetets sista del är ett designförslag till en specifik trädgård på en LSS-verksamhet i Malmö. Detta förslag syftar till att tillämpa den kunskap som samlats ihop i de olika delarna av arbetet. Slutsatserna som kunde dras från arbetet är att det finns mycket teoretisk kunskap som går att applicera på utformning av utemiljöer på LSS-verksamheter men att det är ytterst viktigt att den eller de som är ansvariga för utformningen av utemiljön tar till sig den kunskap som personal på verksamheten i fråga besitter och försöker skräddarsy miljön efter de förutsättningar som finns på varje enskilt boende. Utifrån den forskning och erfarenhet som presenteras i arbetet anses det finnas goda belägg för att den direkta närmiljöns kvalitet gör skillnad för människors mentala och fysiska hälsa, samt även att brukare av LSS-instanser över lag har ett stort behov av en god närmiljö.
HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)