Lönsamhetsanalys för svenskproducerat biojetbränsle baserad på alger

Detta är en Kandidat-uppsats från KTH/Energiteknik; KTH/Energiteknik

Sammanfattning:

Dagens transportsektor är beroende utav fossila drivmedel. Detta är problematiskt eftersom fossila bränslen är en ändlig resurs samtidigt som användningen utav dessa bidrar till den förstärkta växthuseffekten. Enligt EU:s klimatmål ska utsläppen av växthusgaser reduceras med 20 procent till år 2020. Handeln med utsläppsrätter, som flygsektorn inkluderas i från och med år 2012, har införts som ett styrmedel som skall verka för att företag ska minska sina utsläpp. Flygföretag kommer härigenom att ha ökade incitament att blanda in en viss procenthalt biojetbränsle i det fossila jetbränslet. Mycket forskning och utveckling pågår kring framtagandet av andra generationens biodrivmedel, till vilka algbaserat biodrivmedel räknas. Algbaserat biodrivmedel tros ha god framtidspotential då alger kan odlas på mark som ej är lämplig för matodling, har en hög tillväxttakt, högt oljeinnehåll samt förmågan att ta upp koldioxid från sin omgivning. Syftet med denna rapport var därmed att skapa en bred bild kring möjligheterna att med ekonomisk vinning producera algbaserat biodrivmedel för flyg i Sverige, vilken kan ligga till grund för vidare forskning på området. Målet var att utföra en lönsamhetsanalys för en produktionsprocess med lämpligt vald odlingsanläggning, algart, skördeteknik, vattenavskiljningsteknik samt teknik för vidare förädlingsprocesser. Detta efter att marknaden först, med hjälp av Porters femkraftsmodell, hade bedömts som lämplig att gå in på. Valen fattades med utgångspunkt i en litteraturstudie baserad på intervjuer, faktasökning i rapportdatabaser och i sökmotorer på Internet samt ett studiebesök på Käppala reningsverk. Valen kring produktionsanläggningen samt projektets uppskattade kostnader och intäkter motiverades i en fallstudie som sedan låg till grund för modellen.

 

I modellen beräknades ett konkurrenskraftigt pris på biojetbränsle utifrån kostnaden för fossilt jetbränsle plus detta fossilbränsles relaterade utsläppsrättskostnad vid år 2020. Utifrån modellens huvudscenario uppskattades på så vis det konkurrenskraftiga priset år 2020 till 7,2 kronor per liter. För odling valdes öppna raceway-dammar i anslutning till ett reningsverk där det finns fri tillgång på näringsämnen och koldioxid. Algarten Chlorella Vulgaris valdes då den lämpar sig väl för denna odlingsanläggning. Produktionen beräknades uppnå en volym av 60 400 liter färdigt biojetbränsle per odlingssäsong (juni till september). Den årliga intäkten för huvudscenariot blev 455 100 kronor per år, medräknat det reningsverket antas betala för den koldioxidminskning algodlingen medför. Genom att alternera råoljepriset och utsläppsrättspriset togs fyra grundscenarion fram. Det utgicks ifrån att anläggningen tas i bruk år 2017 och en resultaträkning för en sjuårsperiod utfördes utifrån den årliga intäkten, framräknad grundinvestering och framräknade driftskostnader.  Det årliga resultatet visade sig vara negativt eller strax över noll för samtliga fyra scenarion samt för huvudscenariot. Först vid ett försäljningspris på 10,8 kronor per liter blev projektet lönsamt med ett positivt nuvärde beräknat på sju år och en internränta på 15 procent. Återbetalningstiden beräknades till max fyra år.  

 

Huruvida ett premiumpris på 10,8 kronor per liter, flera kronor högre än det som ansågs vara konkurrenskraftigt, är möjligt att ta betalt för det algbaserade biojetbränslet är osäkert. Utifrån uppskattad kostnads- och intäktsbild är dock detta ett måste för att produktionen skall vara lönsam. I annat fall krävs externa förändringar såsom exempelvis kraftigt höjda råoljepriser, forskningsframsteg och effektiviseringar för framställningen av algbiodrivmedel eller att ytterligare politiska styrmedel gynnar biodrivmedel. Miljökostnader och miljövinster med en algbaserad biodrivmedelsproduktion samt förslag på ytterligare effektivisering av produktionen är vidare forskningsområden som denna rapport ämnar ligga till grund för.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)