Behov och verksamhet. En intervjustudie om pedagogers möte med barns olika behov i förskolan

Sammanfattning: Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av särskilt stöd? När anses ett barn vara i behov av särskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lärande och utveckling är beroende av den sociala kontext barnet ingår i. Utifrån studiens syfte är det sociokulturellt perspektiv en förutsättning för barnets lärande i förskolan. Pedagogen har en stor och betydelsefull del i barnets sociala kontext. Hur pedagoger beskriver barns olika behov och hur det ligger till grund för verksamheten, blir för lärande och utveckling en central faktor. Metod: Studien är kvalitativ där datainsamling har skett genom fokusgruppsintervjuer i tre arbetslag vid tre olika förskolor. Ett intervjutillfälle med respektive arbetslag har genomförts. När fokusgrupper används som forskningsmetod är det för att studera föreställningar, kunskaper och värderingar av ett givet ämne (Wibeck, 2011). När data tolkades var det med inspiration av hermeneutik där syftet var att tolka och förstå meningssammanhang och gå i linje med studiens teoretiska perspektiv. Med en hermeneutisk tolkning har en helhetsförståelse eftersöks genom att analysera och tolkar delar och helhet. Resultat: Vad barnen behöver för att må bra och utvecklas är ständigt i fokus för pedagogerna i förskolan. Växlingar sker hela tiden mellan det enskilda barnets behov samt gruppens. I studien blir det synligt genom att pedagogerna beskriver hur det ständigt reflekterar och checkar av hur barnet agerar och vad de uppvisar. Behoven barnen uppvisar möts utifrån pedagogernas gemensamma tankar och strategier som leder till val i utformningen av verksamheten. Det framkommer hur man i arbetslagen tar hjälp av varandra när barnets behov identifieras och när det finns en känsla av att ett barn är i behov av särskilt stöd kopplas specialpedagogen in. Dels som en person att bolla tankar med och samtidigt söks en bekräftelse på om man är ”rätt ute”. Det finns en medvetenhet kring hur verksamheten utformas och att det blir konsekvenser av det. Ett barn kan hamna i svårigheter utifrån hur de vuxna väljer att organisera verksamheten, vilka regler och vilken syn på barnen och på lärande som råder ger konsekvenser och det finns det en medvetenhet kring. När ett barns behov uppmärksammas och barnet identifieras som ett barn i behov av särskilt stöd finns vissa beteenden hos barnen som särskilt uppmärksammas. Olika behov tar olika tid från de vuxna det är något som i studien blir omdiskuterat och flertalet av pedagogerna uttrycker hur ”de andra” barnen är de som får stå tillbaka.