Industriellt samarbete för hållbar utveckling : en fallstudie om aluminiuminitiativet

Sammanfattning: Från att lagar och regler har varit den främsta faktorn för att motivera företag och industrier att arbeta med miljöfrågor har påtryckningar från konsumenter och övriga intressenter blivit mer viktigt. Många intressegrupper får tillgång till hållbarhetsrelaterad information och blir därför insatta och medvetna om miljö och sociala aspekter på produktion och konsumtion. En stor utmaning för företagen är att ta ansvar för sin verksamhet och på ett trovärdigt sätt kommunicera hur de arbetar till sina intressenter. Företagen tar ansvar för miljöproblem direkt relaterade till deras egen produktion, vilket kan ses som strategiskt CSR-arbete. Större mer komplexa problem som berör hela samhället och som går utanför det enskilda företagets ramar och gränser kallas ofta för ”wicked problems”. ”Wicked problems” karaktäriseras av att de angår och påverkar hela samhället och kan inte lösas av en part utan någon form av samarbete måste till för att identifiera och kartlägga problematiken. Det finns inga enkla snabba lösningar, utan ett stort antal aspekter måste belysas för att finna fungerande lösningar. Syftet med projektet är att beskriva förutsättningar för strategiskt samarbete kring användningen av naturresurser. Studien fokuserar främst på att undersöka motiven för att medverka i ett industriellt samarbete, vad parterna förväntar sig av samarbetet samt vilka utmaningar och framgångsfaktorer samarbetet innebär. Studien genomförs genom en fallstudie av aluminiuminitiativet genom intervjuer av medlemmar i samarbetet. Studien visar att det finns flera motiv till att gå med i ett industriellt samarbete, dels från externa påtryckningar men även interna drivkrafter. Ett av de mer framträdande motiven som framkom, var påtryckningar från intressenter och osäkerheten kring förändrade förutsättningar för industrin orsakade av att branschen uppfattas som mindre ansvarstagande i miljöfrågor. Förväntningar som dominerar hos deltagarna i samarbetet är främst att skapa trygghet och stabilitet inom branschen. Även utbyte av erfarenheter och ny kunskap samt förväntningar att samarbetet kan fötväntas ge positiva fördelar för det egna företaget och branschen i stort. Sammanfattningsvis förväntar sig deltagarna att samarbetet på sikt ska leda till en hållbar värdekedja för aluminium. De utmaningar som framkom i den här studien var att komma överens om hur man når de gemensamma målen och hur man definierar målen. Det krävs att alla deltagare ger och tar i diskussionerna för att hitta en gemensam plan och målbild. Framgångsfaktorer för ett lyckat samarbete är engagemang samt att skapa gemensamma målbilder. Även delaktighet från NGO framkom i studien som en viktig förutsättning för att skapa trovärdighet för samarbetet och certifieringen. Certifieringen i sig är en del av framgångarna med samarbetet, den ger en tydlig riktlinje för deltagarna och skapar sammanhållning. De intervjuade företagen ser på aluminiuminitiativet som en del av en hållbar strategi för att kunna vara attraktiva in i framtiden, både deras produkter och som arbetsgivare. Hållbarhet är inte bara en fråga om minskade utsläpp, utan också i hög grad en investering för att överleva och växa i framtiden.