Den dolda kostnaden bakom kvinnligt ledarskap : En kvantitativ studie om relationen mellan kvinnligt ledarskap och revisionsarvodets storlek

Sammanfattning: Syfte: Trots att vi lever i ett mer jämställt samhälle är kvinnor fortfarande underrepresenterade på beslutsfattande positioner. Intresset och behovet för mer forskning om dess konsekvenser är därför stort. Studiens syfte är att undersöka om företag med en kvinnlig VD är associerat med ett högre revisionsarvode än företag med en manlig VD. Studiens syfte är även att undersöka om ett eventuellt positivt samband kan förklaras av att kvinnor i högre grad än män eftersträvar mer kvalitetssäker revision.   Metod: Studien antar en kvantitativ metod med en positivistisk forskningsfilosofi, där vi med hjälp av en hypotetisk-deduktiv ansats deducerat prövningsbara hypoteser för att ge svar på studiens syfte. Vi tillämpar en tvärsnittsdesign utifrån insamlad sekundärdata för året 2015. Studiens urval består av företag från tio europeiska länder som inhämtats med hjälp av den finansiella databasen Thomson Reuters Datastream. All data har bearbetats och analyserats med hjälp av multipla regressionsanalyser i statistikprogrammet SPSS.   Resultat & slutsats: Studien visar att det föreligger ett signifikant positivt samband mellan kvinnligt ledarskap och revisionsarvodets storlek. Studien ger även stöd för att ett positivt samband inte uppkommer till följd av att kvinnor i högre grad än män väljer mer kvalitetssäker revision utan att ett positivt samband ger uttryck för en diskriminerande effekt.   Förslag till fortsatt forskning: Studien undersöker företag utifrån ett begränsat geografiskt område, vårt förslag till vidare forskning är därför att studera hur relationen ser ut i andra geografiska områden. Vi anser även att en kvalitativ studie motiveras då företagsledningens egenskaper via en kvalitativ studie skulle få en mer framträdande roll.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med vidare empiriska bevis för att genusperspektivet är avgörande för revisionsarvodets storlek. Genom att vara den första studien att undersöka vad ett positivt samband ger uttryck för bidrar föreliggande studie med vidare diskussion till redovisningslitteraturen.