Aktiv förvaltning för högre avkastning? : En jämförelse mellan aktivt förvaltade pensionsfonder och index

Sammanfattning: Den första januari år 1999 upprättades ett nytt statligt pensionssystem i Sverige. Det gamla systemet ATP ersattes av ett nytt system; den allmänna pensionen. En del av den allmänna pensionen blev premiepensionen. Den delen av den allmänna pensionen är ett fonderat system där pensionsspararen själv kan välja hur det inbetalade pensionskapitalet ska placeras. Idag finns det drygt 800 fonder för pensionsspararna att välja bland till sin premiepension. Fonderna skiljer sig åt på flera sätt, bland annat är vissa av fonderna indexfonder medan andra är aktivt förvaltade fonder. Att en fond är aktivt förvaltad innebär att den har som målsättning att genom den aktiva förvaltningen överträffa jämförelse index. De aktivt förvaltade fonderna tar betalt för detta genom att de är belagda med en högre avgift än index fonerna. Därför måste fonden överprestera index med så mycket som avgiften belastar avkastningen med för att spararen inte ska förlora på valet av den fonden. Mycket av den forskning som finns på området visar dock att aktivt förvaltade fonder generellt sett inte lyckas med att överprestera marknaden. Detta förklaras med att finansiella marknader är effektiva, vilket innebär att priset på en investering effektivt avspeglar den information som finns på marknaden. Av den anledningen är det inte möjligt att finna underprissatta investeringar, inte ens för professionella fondförvaltare. Trots detta väljer investerare i hög grad aktivt förvaltade fonder vid val av pensionsfond. Därför vill författarna: Klargöra hur pensionsfonder som är aktivt förvaltade lyckas med att skapa avkastning som överstiger den avkastning som index ger. Delsyftena i studien är: Undersöka om de aktivt förvaltade fonderna genererar en högre riskjusterad avkastning än vad index ger. Undersöka om det är någon skillnad i de aktivt förvaltade fondernas avkastning jämfört med index före, under och efter finanskrisen och undersöka vilken rabatt på förvaltningsavgiften som är nödvändig för att de aktivt förvaltade fonderna ska överträffa eller gå jämt med index. Detta undersöks år 2006 till 2011.   Teorier om risk management, moderna portfölj teorin, behavioural finance och CAPM mynnar ut i de två använda teorierna för att mäta den riskjusterade avkastningen: Sharpe kvot och Jensens alfa. Studien är kvantitativ och baserad på datamaterial från pensionsmyndigheten. Från datamaterialet har bland annat Sharpe kvot och Jensens alfa uträknats för de svenska aktivt förvaltade pensionsfonderna mellan år 2006 till 2011. Därigenom har risken för Survivorship bias minskats. Varje år har 39 till 42 fonder studerats mot indexet SIXPRX. Fondernas under-/överavkastning har studerats för delarna: Faktisk avkastning, avkastning när TER avgifterna är tillbakalagda, Sharpe kvot och Jensens alfa.  Resultatet av studien är att fonderna generellt sett underpresterar index sett till alla delar ovan, utom för avkastning när avgifterna är tillbakalagda. Resultaten är statistiskt signifikant skilda från noll. Index visade sig förklara en stor del av fondernas avkastning, medan avgifterna inte förklarade fondernas avkastning till så stor del när avgifterna var tillbakalagda. En upptäckt är att under 2008 (och för några av delarna ovan även under 2007 och 2009) var det, till skillnad från de andra åren, en större andel fonder som lyckades överprestera än som underpresterade index, sett till delarna ovan. Dock kan resultaten inte statiskt säkerställas. Sett till avkastning med TER avgifterna tillbakalagda lyckas fonderna generellt sett prestera lika bra som index. Därför kan inte ens 100% rabatt på fondavgiften göra så att fonderna går lika bra som index. Detta eftersom fondavgifterna endast utgör en del av TER avgifterna. Att pensionsfonderna generellt sett inte lyckas överprestera marknaden kan analyseras som att den svenska finansmarknaden är effektiv. En förklaring till varför fondförvaltare lyckas bättre under 2008 (och delvis under 2007 och 2009) skulle kunna vara att standardavvikelsen var hög under 2008 och 2009 och att marknaden inte är helt effektiv under krisår.