iPads i förskolan : Användningsområden samt pedagogers förhållningssätt

Sammanfattning: Sammanfattning Syftet med vår studie är att undersöka ”pedagogers förhållningssätt till iPads och hur de använder dessa i förskoleverksamheten”. Forskningsfrågorna som vi utgår från är ”hur beskriver pedagoger sitt eget förhållningssätt till iPads?” samt ”hur används iPads i förskoleverksamheten? ”Under vår studietid har vi upplevt den framfart som arbetet med digitala verktyg, främst iPads, haft. Genom erfarenheter och observationer som vi har gjort under vår VFU har vi kunnat identifiera att arbetet med iPads brister då många pedagoger på våra VFU-platser uttryckt att de saknar kompetens och därför prioriterar annat. Då den kommande revideringen av förskolans läroplan innehåller nya mål gällande bland annat digitala verktyg anser vi att det är relevant att undersöka detta område. För att kunna undersöka användning och förhållningssätt till iPads i förskolan valde vi att använda en kvalitativ metod i form av intervju med öppna frågor. Vi valde denna metod då vi ville få ett så brett helhetsperspektiv som möjligt samt för att pedagogerna skulle få möjlighet att svara med sina egna ord. Vår studie genomfördes på fyra olika förskolor i samma kommun, två av förskolorna var privata och två var kommunala. Det var sammanlagt 13 respondenter som medverkade varav fem var förskollärare, sex var barnskötare samt två var resurspersoner. Resultatet som vår studie gav oss kunde vi dela upp i olika teman. Dessa teman är: Hur iPads används, vilket förhållningssätt och vilken samsyn som finns i arbetslaget, det nya målet i förskolans läroplan samt hinder mot ett pedagogiskt arbete med iPads enligt respondenterna. Sammanfattningsvis visade resultatet att iPads används sparsamt på de flesta förskolor i vår undersökning. Svaren visar att respondenterna tror att detta beror på tidsbrist samt brist på resurser i form av tillgång till iPads. iPads användes mest av pedagogerna som deras arbetsverktyg där de dokumenterar, checkar in och ut barn, mejlar etc. och inte så mycket tillsammans med barnen. I de arbetslag som vi har undersökt fanns det nästan ingen samsyn men däremot upplevde sig vissa ha ett gemensamt förhållningssätt gällande arbetet med iPads. Nästan alla respondenter hade en medvetenhet om att det skulle bli ett nytt mål i läroplanen som handlar om digitala verktyg, men många var skeptiska till förändringen. Många respondenter beskrev även vissa hinder som de upplevde som problematiska för att kunna utföra sitt arbete på det sätt de önskat. Några av dessa hinder var tidsbrist, brist på resurser, stora barngrupper, dåligt stöd från chef samt brist på kompetensutveckling.