Revisorns oberoende - vilka hot och hur hanteras de? : En kvalitativ studie på revisorer för småföretag

Detta är en Magister-uppsats från Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap; Högskolan i Halmstad/Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap

Författare: Linn Jörtner; Linnea Högberg; [2017]

Nyckelord: ;

Sammanfattning: Att revisorn utgör en oberoende part i sina yrkeshandlingar kan antas vara en självklarhet. Det är krav enligt lag på att revisorn ska förhålla sig yrkesmässigt opartisk i sina uppdrag. Många gånger speglas hur revisorer för stora börsnoterade bolag ska och bör hantera hot mot denna oberoendeställning. Därtill vill vi i denna studie vinkla fokus på ekonomimarknadens i särklass största utgörande del som är små, privata bolag, vilka oftast är ägarledda. Förhållandevis få studier har belyst denna sektorn. Studien syftar till att få kunskap om vilka hot mot revisorns oberoende som råder vid revisionsuppdrag av små företag samt hur dessa hanteras. Att revisorer ska vara oberoende innebär att de ska utgöra en självständig, opartisk och objektiv part gentemot det reviderade företaget och dess intressenter. Det handlar om att inte influeras av påtryckningar från sin omgivning. Det har länge diskuterats om hur oberoendet ska förstärkas och hanteras. I media har det flertalet gånger skildrats skandaler som starkt har ifrågasatt revisorns oberoende. Dessa har då uteslutande berört större företag där företagsledaren skiljer sig från ägarna. I de förhållandena är revisorn en lösning på agentproblematiken genom att utgöra en tredje part som minskar agentkostnaderna. I mindre företag spelar revisorn inte samma viktiga roll mellan företagsledaren och ägarna eftersom här utgörs den styrande ledningen av samma person som äger företaget. I enlighet med detta blir revisorn utifrån ett agentperspektiv en valfri tredje part för de externa intressenter som småföretaget har, såsom banker och Skatteverket. Vår studie har för avsikt att behandla vilka hot som råder i dessa situationer och hur de hanteras av revisorn. Vi vill belysa detta ämne för att skapa en förståelse för vad som i praktiken är vägledande för revisorn. Detta för att majoriteten av den existerande litteraturen behandlar stora företag och oftast noterade sådana, trots att den stora massan av företag består av små företag. Därigenom är det relevant att förstå revisorns oberoenderoll i dessa situationer. Som utgångspunkt valde vi ett interpretativt synsätt på vetenskapen. Vidare valdes en induktiv metod som forskningsansats. Studien utgör en kvalitativ studie genom fem semistrukturerade intervjuer. Varje intervju varade i 40-50 minuter och fördes på revisorns kontor eller per telefon. Vår teoretiska referensram bygger på vetenskapliga artiklar, kurslitteratur och FAR:s senaste samlingsvolym. All insamlad empiri har sedan bearbetats genom att kartlägga vad respondenterna delgivit och därefter relatera detta till relevant teori. För att uppnå vårt syfte med studien har vi valt olika områden att analysera. Dessa delar består av revisionsprocessen, relationen mellan klienten och revisorn samt relationen mellan klienten och företagets ekonomiska situation, revisorns roll, förväntningar på revisorn, rådfrågning och konsultation, regelverk, revisorns oberoende samt motåtgärder. Utifrån insamlad empiri och teori har vi kunnat besvara vår frågeställning. Som slutsats visar vår studie på att revisorn sällan upplever att oberoendet hotas. Det mest påtagliga hotet som revisorerna upplever är vänskapshot och ibland även självgranskningshot och egenintresse. Revisorerna hanterar hoten genom att gå igenom analysmodellen och vidta åtgärder om misstanke om oberoendehot finns. Dessa åtgärder är att revisorn kan fråga om råd av en kollega, avsäga sig uppdraget eller fråga en utomstående expert om råd. Den främsta slutsatsen som studien utmynnar i är att revisorns oberoende inte är lika betydelsefull när de reviderar små företag som stora. Detta beror på att småföretags intressenter inte består av samma stora antal externa intressenter, som investerar kapital i stora företag, utan här finns endast ett fåtal externa intressenter som banker och statliga myndigheter.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)